Aftonbladet – 14 juli 1855, sida 2

Landtbruksmötet i Upsala. (Från Aftonbladets korrespondent.) Sammankomst med sektionen för binäringarne. Måndagen den 9 Juli 1855. (Forts. från gärdagsbl.) Femte punkten: vatt allt svedjande å utmark och hagar måtte förbjudas, då dermed ej afses markens odlande till åker eller äng. Hr Paykel ville det tillägg: såvida markens egare ej förbinder sig till återsådd. Ty svedjande förstör mark. Baron Hamilton bestred tillägget: det kunde visserligen vara nyttigt ibland, att gammal urskog rensades genom eld från fällen och hinder; men detta kunde ej kallas svedjande. Förbudet mot svedjande vore ej nytt. Det hade funnits ända sedan Gustaf Wasas tid, fast det ej blifvit iakttaget. Något mera skogsödande finnes ej; man förstör på ett år ärtiondens frukter och egendom. Prof. Arrhenius trodde att punkten kunde förtydligas genom tillägget allt svedjande för odling af säd,. Löjtnant Kremer trodde vårt land vara rikt nog på lagar som ej efterlefvas; det är alldeles ingen förhoppning att skärpning i straffbestämmelser skulle kunna göra någon nytta; stigande upplysning om egen verklig fördel vore bästa hindrot mot oförståndigt svedjande. Yrkade punktens utlemnande. Baron Hamilton ansåg att i fall jägeripersonalea ökades, så erhölle man personer som sunde vaka öfver lagens helgd. Det är land annat svedjandet som befordrar ljunsens tillväxt. Major Key motsatte sig hr Krzemors yrkanle, trodde ej att garantier för återsådd kunna vinnas; men hade erfarenhet om att personer olifvit fällde för svedjande. Professor Arrhenius upplyste att de ord han sökt tillägga ej vore en skärpning, utan snaare en inskränkning i förbudet. Att lagen ;j kumnat kontrolleras hade kommit sig deraf tt det under många fall tillåtits att svedja; ner blir allt svedjan le för sädesodling otillåten, så är klart att svedjandet kan af jöseripersonalen kontrolleras. Grefve G. Posse höll ett mycket varmt föedrag om skogarnes förderfvande, okunnig RR RA