Aftonbladet – 13 juli 1855, sida 2

som säkert alla tänkte: när Indien och China, när Danmark och Turkiet fått sitt iordning, hvarför ligga dessa lådor så hermetiskt slutna och lugna här redan omkring, 14 dagar? Skäms man för deras innehåll? — Den sena våren! Den tjoeka isen! Åhbja! Dock gingo fartyg tidigt i Maj frän Stockholm! Dock vore Sverges ombud här redan i April! Hrarföre fingo varorna. ej afgå så tidigt som möjligt? Hvarföre ordnade ej Sverges ombud lokalen, så att den var färdig till inflyttning vid artiklarnes sena ankomst? Nej, man ville här först bygga huset, sedan man fått möbler till detsamma. Måhända bygges då huset efter möblerna? Måhända! Men säkert är, att ingen . möbel är uppaekad (om; ej :2:ne porfyrbord) och att hela inredningen göres alldeles lika med Danmarks, för symmetriens skull. Hvarföre gjordes det då ej förr? Men man sträfvar väl nu och arbetar med myeket manskap, och-kommissionärerna äro väl ständigt ,på platsen, uppmuntrande med råd och dåd. då det gäller att återvinna en förlorad tid? Nej! Sverge och Norge använda gemensamt fyra (4) arbetare. Äro vi så fattiga att vi ej kunna betala flera, så hade vi ej haft här att göra. Men nej, det är blott det vanliga: får gå! kommer jag ej i dag, så kommer jag i morgon. — Man skulle ej skiekat nägra svenska herrars ut såsom ombud, utan lemnat uppsttllniogen åt nägon härvarande entreprenör, som säkert för penningar längesedan fullbordat hvad våra svenske vederbörande, drifae af fosterländskt nit, nu måhända ej hinna ombesörja på månader. Men om denna svenska verksamhet i stora palatset, liknande insektens vandring på en tjärad näfver, väcker hvarje svensk mans bedröfvelse, så blir man dock betydlig: gladare till sinnes, när man kommer in i det 3400 svenska alnar s. k. annexet, der maschinerna äro uppställda och der Sverge äfven fått plais. Hår ä lif och verksamhet. Tre eller fyra raska svenskar och flera fransmän arbeta här med de tunga maschindelarne. Man gläder sig åt de lifliga, korta ropenp och de stora svettdrepparne på de svenska pannerna. Allt vittnar att dessa män veta hvarför de äre här. De hafva visserligen, äfven de, ännu ingenting i ord ning, men man ser dock att allt göres, som göras kan, för att hinna målet.