Aftonbladet – 11 juli 1855, sida 2

RR Fandtbruksmötet i Upsala. (Från Aftonbladets korrespondent.) II. Sammankomst med sektionen för åkerbruket. Lördagen den 7 Juli 18553, kl. 8—10 f. m. (Forts. från gårdagsbl.) Hr Zetterstedt redogjorde för dena i England på sednare tider begagnade metod att förse åkrarne med flytande gödsel genom jernpipor utåt fälten. På mr Kennedys farm i Skottland voro 300 tunnland vattnade genom dylika pipor; men i sammanhang dermed är hela iandtbruket ordnadt efter ett eget system och ladugårdar särskildt inrättade. De hafva nemligen vattentäta golf med lutning åt aflednicgskavaler till stora reservoirer, hvilka oå några ställen äro öppna. Här, likasom vid hvarje amsan större landtgård, jinnes en ångmachin förut och dermed sättes en tryckpuwp i gång. På andra ställen befordras detsamma derigenom att reservoiren är belägen på ett högre ställe, hvarifrån genom dess tryckning den liqvida gödsela utpressas. Ibland nyttjas tegelrör i stället för rör af jern, men de visa sig ej så starka. I dessa trakter har man stallfodring hela. året om, ej allenast med bornboskap utan ock med får och svin. Jernpiporna, som ha 2 tums diamster, läggas ej djupare än att de ej nås af plogen. På hvart 3:te eller 6:te tunnland befinna sig uppstående pelare, hvarvid en slang af gutta percha fastskrufvas och medelst hvilken vattningen sker. Ehuru användbar för de andra skördarne är det dock egentligen gräsväxten som höraf kraftigt befordras, så att man på en acre erbällit 534 sk på sommaren. Härvid bör dock iskttagas att beräkningen är gjord endast efter en liten ruta. Den följd har dest dock med sig, att man flerdubblar kreatursantalet, inskränker åkern och får mera gödsel. Der fast och flytande gödsel blandas, händer lätt att piporna fyllas i fall de ej noga rensas. Jordmånen hvarpå den skall användas bör vara lätt. Ymnig tillgång på vatten bör finnas, beräknadt till 2—3000 kannor på tunnlandet; och naturligt är att allt efter luftens fuktighet mer eller mindre vatten tillsätes. Kostnaderna för en dylik gödning äro mycket olika på olika ställea; msn kan dock beräkna 24 rdr bko för piporna och deras nedläggning. Det gräs man bäst odlar är italienskt Raygräs, hvilket i alla hänseenden syneg förtjent af en större spridning äfven hos oss. Då man i England använder guano är vattning efteråt nödvändig. Hr Adlerborg var nöjd att denna fråga nu för 7:de gången förevar; ty dem är värd att ånyo upprepas, så länge man ej tillräckligt uppmärksammat vigten af att före främmande ämuen begagna den inhemska gödsel vi hafva. Hvad svårigheten på slätterna beträffar, så är det genom ett ordnadt vexelbruk man uppehåller ängarne och förskaffar sig gödsel. Att gå fort till välmåga är bra, men bättre att gå säkert och börja utan skuldsättning, så att det ej går för fort. Förr voro vi rikare äm mu; man äflas allt för mycket att med främmande medel flyga för snabbt. Bättre än att fråga bönderna om de pruka guanmo är att fråga dsm om de bruka sin södsel rätt. Hr Ekensteen bade funnit patentgödning uppblandad med stallgödsel bära goda resultater, shuru äfven den blir nog dyr. Hade ej användt ben eller guano i stora qvantiteter, doek ulltid det förra med goda resultater. Då mået för allt landtbruk är att höja produktio1e8, så voro de medel bäst som ledde derill, om de blott, ehuru dyra, icke voro det . proportion till afkastningen. Ar Mengel hade funnit att guano befordrade soda skördar och utrotade åkersenap, samt ofordade mycket den hos oss fabricerade ;venska guanon. Hr Keyser hade vid Ultuna landtbruksinstiut underkastat de olika gödningsämnena nogsranna undersökningar. Bland bättre gödingsämnen är sot, och särdeles stenkolssot; u fullständigare materialet brännes, ju bättre blir sotet. Rapsmjöl är ett ämne som långamt förvandlas till ett för växterna assimilervart ämne, och synes ej mycket användt i Cyskland, således ej heller synnerligen att ekommendera hos oss. Beträffande guano ch kilisaltpeter och dess verkningar, så hade nan uppgifvit att då en ceniner guano kostar 2 rdr och kilisalpeter 26 rdr, så hade man f att beså ett halft tunnland med Y, centner suano endast haft I rdr 12 sk. ren vinst, med , centner kilisaltpeter 11 rdr 30 sk., och ned en hal? centner af hvardera 15 rår. — stockholms svenska guano upplyste tal. hufrudsakligen bestå af sopor, trädbitar, jernkräp m. m. Hr von Essen ville invända mot hr Adlerorg, att ställen finnas som sakna naturliga ngar, således landtbruket sin goda moders, ch att man der vore nödsakad att tillgripa rtifciella gödningsämnen. IT. Manmsl hade er fnanit den svenska gtua