Aftonbladet – 10 juli 1855, sida 2

— Deltagandet för den Weseliska truppen yttrar sig allmänt, så väl i hufvudstaden som i landsorten. Vid den representation som de efter sin återkomst till Wadstena gåfvo å dervarande teater, voro biljetterna i det aldranärmaste utsålda samt en god del betalta utöfver det fastställda priset, hvarigenom behållningen blef ej så obetydlig. Vid gårdagens representation å Humlegårdsteatern, som enligt hvad förut är nämdt, blifvit af hr Andersson anslagen till förmån för de gerom den ofta omtalta olyckshändelsen utblottade yrkesbröderna, hade Stockholms allmänhet äfven genom en talrik närvaro bevisat sitt deltagande för det vackra ändamålet med representationen. Teaterns föreståndare, hr direktör Andersson, deklamerade vid tillfället följande verser, hvilka för deras vackra syftning förtjena att blifva allmännare bekanta, och derföre meddelas här, så lydande: Framät, framåt! Det verldens fältrop är — Är lifvets ock. Framåt! Hvearthän det bär, Vi måste, för att lefva få, det följa I ett förbund, så öfver land som bölja. Vår tid, vär välfärd ögonblicket har Uti sitt sköt; och hvad som är och var Och blir för oss är en gemensam lycka, Om ätven ödets lotter hårdt oss trycka. Det bor allvar djupt uti vär lek, En smärtans tär inunder skämt och smek, Och bjertat kämpar sina härda strider; Men då man ler, tror ingen att man lider. Så är vårt lif ett ståndigt hyckleri, För oinvigda blott ett gyckleri; Men lyckligt dock för oss att mänga finnas, Som se vär strid och vära mödor minnas. Se eld är lös! Ett fasans utrop hörs: I lågor öfver sjö ett fartyg förs — Med qvinvotärar Vetterns vågor blardas Och i förtviflan suckar allt som andas — Ett ögonblick — och allt kan vara slut; Ty i ett nu sig breder elden ut; Nu gäller det att väga och att vinna Ett val emellan drunkna — eller brinna. Hvad jemmerskri! O himmel, kvilken syn! Se makar, barn, föräldrar emot skyn I bön om räddning sträcka sina armar: Fions ingen hjelp? Finns ingen sig förbarmar? Jo, Gud är nådig! Med sin allmaktshand De djupt förtvifiade han för i land, Och räddade ifrån den dubbla döden De gå att kämpa emot nya öden. Ja, stor är olyckan! Och på er dörr Den klappar ödmjukt bedjande. — Som förr I öppnen edra varma rika hjertan Med broderligt deltagande för smärtan. Välkomne derföre ! Och hafven tack! I lindren åter månget sorgligt åck! Men utur hjertans djup er skola följa Välsignelser på lifvets dunkla bölja! För samma välgörande ändamål komma unler loppet af denna och nästa vecka ytterlisare offentliga tillställningar att gifvas. I fton: stor konsert i T.voli å kongl. Djurgårlen, af andra lifgardets musikkår, under anörande af direktör Fr. Sjöberg. I morgon: epresentation å Djurgårdsteatern, hvarvid uppöres Topelii berömda skådespel Efter Femio år,, äfvensom af hrr v. Reis och Weller nusikalisk tillställning i Humlegården. Om orsdag: en större tillställning å Mosebacke. Im fredag: stor representation i Manedgen å xongl. Djurgården, och om måndag lustresa ill det vackra stället Johannisdal vid Mälaen. För alla nu uppräknade tillställningar ir inkomsten af de respektive arrangörerna inslagen till förmån för Weseliska teatersällkapet. Allmänheten eger således rikliga tillällen att bevisa sitt deltagande, hvilket bör