Aftonbladet – 6 juli 1855, sida 3

Ae SSUHA PESLOG SKIGCGS UTISPprungligeR är parl. sare och infödingar frän algierska gebitet. Det dröjde icke länge innan de fingo försöka sig,-tyrde hade ieke varit enrollerade mer än 6 veekor då kommenderande generalen förenade dem med den första expeditionen mot Medeah. De undfinge sitt elddop i defiln vid Mouzaisa, ett ställe som de voro be stämda att rädda med sitt blod och göra minnesvärdt genom sin tapperhet. Under denna expedition utvecklade de alla de egenskaper som med tiden spridde deras rykte kriog verlden. Lemnade qvar i Medeab med en hand full franska trupper, midt i fiendeland — tvungna att vara på sin vakt natt och dag eeh tåligt lida alla försakelser, utan att få höra ett ord af uppmuntran frän högqvarteret, — uthärdade de allt med största fasthat ech voro alltid på de främsta posterna vid de talrika anfallen från fiendens sida. Här stupade den förste suavofticeren, öpppande sålunda den lävga listan af de lysande namn som pryda dessa tappra regementens fanor. Deribland finnes en hertigens af Harcourt son, skjuten vid stormningen pg Laghouat 1852, äfvensom en gammal grenadier frår Elba, vid namn Peraguey. Medeah utrymdes i början af 1831, men i Juni samma är befans det nödigt att ditsända en annan expedition under general Ber thezene, för att upprätthälla den svage beyens myndighet, åt hvilken eröfrarne anförtrott styrelsen der städes. Då denna expedition återvände, blef dess eftertropp mål för ett ursinnigt angrepp i Mouzaiadefilen, under det den, utsträekt i en lång linie, tägade fram på en smal bergstig. Redan hade befälbafvaren fallit, och hsns trupper, afskurna frän hufvudstyrkan, utan chef och omringade af fiender, hade redan råkat i oordning, då Duvivier, som såg den fara i hvilken hela armen sväfvade, bastade till hjelp med sin 2:dra zuavbataljop. De infödde suaverra, opphöjands sitt stridsrop, och de frivillige, uppstämmande marseillaisen, kastade sig i massa på kabylerna och hejdade deras anfall. Derpä betäckte Duvivier med sina tappra soldater under det återståends af dagen armöas arr örgarde, kämpanda med fienden om hvarje tumsbredd mark, tills de slutligen uppnådde farmen vid Mouzaia utan att hafva lemnat en enda trof i fiendens händer. Denna ärorika dag gaf zuaverna en rang i franska armens leder. Men infödingarnes dagligen tilltagande fientliga stämning och den omständigheten, att främlingslegionen blifvit skild från sioa infödde bröders leder gjorde det omöjI gt att rekrytera 2:dra bataljonen. Den blef derför införlifvad med den första. Lingre fram anförtroddes befslet öfver zuaverna, som genom en kunglig ordonnans 1833 bade blifvit bostämda att utgöra 18 tompanier fransmän och 2 kompanier infödingar, åt kaptea Lamoricitre, som med rang af bataljonschef öfvertog sin nya post, den han vunnit på ett hedrande sätt. Med utmärkt organisatiensförmåga och mycien kännedom i infödingarnes språk och eler förenade han en outtrötlig energi och ett djerft med, ledt af den omtänksammaste klokbet. Det hade bifvit beslutedt att förlägga armea tll grannskapet af Algier, eeh Dely-Ibrahimpesten lemnades åt saaverna. Hår utvecklade de desra nyttiga biegenskaper, sem i förening med tapperheten görs soldaten till en fulländad krigare. De vero sina egns murare, grofsmeder, arbetare af alla slag. Allt hvad de bahöfde verkstaldt ät sig gjorde de sjalfre, och dan tid sem icke var upptagen af hårdt arbete an vändes på militäriska öfniagar. Da oupphörliga expedisionerna till Sahal, Mitidja eeh de närliggande Atlaspassen utgjarde vederqviekande afbrott i deras enformiga lägerlif. Med hvar dag blefve de allt bättre soldater. De kunde uthärda de mest ansträcgande marscher, medföra proviant för fleras dagar och med precision verkställa hvarje manöver. De fingo rin uniform förbättrad, hvarvid, oaktadt tillägg af de franska natienalfärgerna, den turkiska snitten bibghölls. Denna saldatuniform anses af flera kompstenta domare såsem den för närvaranda smakfullaste och ändamålsenligasto i Eurepa. Afpassad efter ett varmt klimat ech lemnand2 bröst och extremiteter fullkömligt fria från allt tvång, är den likväl i ständ ati gifva skydd mot hvarja plötslig temperaturvexling. Officsrarne begagaa dock ieke denna orientaliska vniform, emedan kostnaderna för en dylik kostym, förfårdigad på ett efficersrangen värdigt sätt, skulle blifva ofantliga. Sälunda, omsorgsfallt ekipsrade ech beundransvärdt diseiplinsrade, intogo dessa bataljoner af Pariv barn och Algiers infödiogar snart enl de plats bland franska armåas regementen, och lång är i Frankrikes nyaste krigshistoria listan på de namn som i soarernas leder lagt första grumden till sin ryktbarhet. Då är 1835 kommenderande generalen som marskalk af Frankrike årervände till Afrika, insåg han värdet af den nya krigarkär hän sjelf skapat och önskade taga Jen med sig till provinsen Oran, der han hade i sinnet utföra ena serie af eperationer, vigtigare ån nägon som blifrit företagen sedan 1830. Under detta fslttäg — som, efter hvad det sades, icke utföll så lyckligt som det bort kunnat — fingo zuaverna mången hård men nyttig lärdem. Vid Maseara-expsdisienen fäktade de under hertigens af Orleans ögon, ech det var väl denna emständighet som förauledde deras atdelande i 2 bataljover af 6 kompavier hvardera, med tillstånd att få uppbringas till 10. Denna tillökning i numerär åtföljdes af Lamoricigres beferdran till öfverstel5jinant, med bibahållande naturligtvis af befalet öfver sina zuaver. Belsgringan af Constantine utgör en af de ädlaste juvelsarna i den ärekrona sem zuavaraa redan förot tillkämpat sig med sina svärd. Under batteriernar upprättande sägos de midt på ljusa dagen, utsatta för fiendens eld, släpa upp till Mausourahs topp 24-pundiga kansnar, dem arti!lsrihtstarne icke förmådde draga upp ur modden. Vid stormningen marseherade de i spetsen af första kelonnen. Och nu vilja viktertalla i läsarens minne denna tafls full af eld, der Hoarsee Vernet visar ess Lamoriciere i breschen. Nära istill honom ser man kommendant Vieus, och vid dennes fötter kapten Gardareus, liggande sårad bredvrid den fana han planterat. Ännu längre ned synss den hjeltemodige öfsersie Combes, af 47:de regementet, och så en mängd hjeltar af lägre rang. Denua dagens ära var dyrt köpt. Den lilla suavbataljonen olsf decimerad af fisniens mördande eld, och bland iem af efficerarna sem fiogo behålla lifvet fanns knappast en enda som ieke var särad.v