Aftonbladet – 6 juli 1855, sida 2

LIISA Ve VI SIOBVE LITA TIVI9LASUSTVIIATL tg. Mt öfverensstämmer med de uppgifter derom, som vi nyligen efter Dagbladet meddelade. De båda första afdelningarne, som innehålla de allmänna konstitutionella bestämmelserna för mozarkien, äro nästan ordagrannt införda ur Danmarks rises grundlag. De paragrafer, som afhandla helstatsrepresentationens, riksrådets, sammansättning och befogenhet, ha följande lydelse: 21. Den lagstiftande makten i alla gemensamma sngeltgesheter ör hos konungen och riksridet gemensimt. 22. Gemensamma angelägenheter äro alla, som ej attryekligen äre bestämda att skola vara särskilda ör de oiika landsåelarne. Uppstår tvist emellan riksrådet och en landsdels representation om em fräga hör till gemensamma eller så-skilda ang -lägenheter, så afgöres saken af konun gen i geheimestatsrådet, sedan den först varit behand t!ad i en ministerkonferens på det i 4 20 föreskrifns sätt. Beslutet kontrasigaeras at de ministrar som äro enige om detsamma. 23. Denna grandlsg berör icke hertigdömena Hoisteins och Lxusnburgs förbållande till tyska för bondet. En hvar af detta förhållande bärflytande örpligtelse utgör en särskild angelägenhet och till kommer ej såsom sådan riksrådets befogerhet. Deexz förbehålles det att närmare genom lag bestämma, huemvida de vid uppfyllandet af de milittra förbandsskyldigeterna förorsakade utgifier skola godtgöras hartigdömena Holstein och Lausnburg af de öfriga iandsdelarne. 24. I riksrådet ioträda 20 af konungen valda ledamöter. Medlemmarne af landsdelarnes representa viva församliogar äro berättigade att välja 30; och 30 viljas genom omedelbara val. 25. De af konungen valda med!emmar utses för en tid af 12 år. De öfriga för 8 är. Ingen medlem kan met sin vilja aflägsnas frän riksrådet utom vid sådana tillfållen, som utesluta från valbarhet eller närmare i arbetsordningen äro bestämda, likväl riksrådet förbehållet att med ?, af de afgifna rösterna anhålla hos konungen om aflägsaande, då konungen derti!l kan lemna bifall. 26. Af de af konungen valde ledamöter sköla 12 vara bosatta i konungariket, 3 i hertigdömet Slesvig, t i hertigdömet Holstein och 1 i hertigdömet Lauen burg. c 27. Den danska riksdagen är berättigad att välja 18 meålemmar; slesvigska ständerförsamlingen 6, och det lauenbärgska ridderoch landskapet 1 medlem. 28. Genom omedelbara väl väljes i konungariket 17 medlemmar, i Hertigdömet Slesvig 5 och i hertigdömet Holstein 8. 29. Valbar är hvarje välfrejdad man som har infödingsrätt och fyllt 25 år såvida han sjelf eger råda öfver sitt bo. 4 ValrMt vid de omedelbara valen tillkommer enhvar, som är, valbar, och som sednaste året erlagt i direkt skatt till staten eHer kommunen 200 rådl. eller visar att han haft en ren årlig inkomst af 1200 rdl. 30. Bestämmelserna rörande valens verkställande fastställas genom vallagen. a. 31. Konungen sammankallat riksrådet till dess ordinarie sammankomst hvartaonat år sednast innan Oktober mänads utgång. Efter -2 månaders förlopp kan konungen afsluta dess sammanträden. 32. Konungen kan uppskjuta riksrådets ordinarie sammankomst på bestämd tid, dock utan riksrådets samtycke icke längre än på 4 månader och ieke mer än en gång hvarje två år. 33. Konungen kan inkalla riksrådet till utemordentliga sammankomster, hvilkas varaktighet beror på hans bestämmande. 34. Konungen kan upplösa riksrådet; doek skola nya val så snart som möjligt företagas. Riksrådet, hvari deaf konungen valda medlemmarne behålla sitt säte, skall samlas inom 4 månader efter upplösningen. Flere än 2 upplösningar kunna ke ega rum inom hvarje två år. 35. Köpenhamn är riksrådets samlingsort. Vid utomordentliga tillfällen kan dock konungen sammankalla det till annat ställe i monarkien. 36. Riksrådets medlemmar åtnjuta ett fast årligt erfvode-af 500 Rdl. 37. Riksrådets förhandlingar ledas af en af konungen bland dess medlemmar för hvarje riksrådssammankomst utnämd president. För samma tid utoämner konungen äfven en vicepresident att fungera då presidenten har förfall. Intet beslut kan af riksrådet fattas då färre än 41 ledamöter äro tillstädes. 38. Medlemmarne af riksrådet begagna under förhandlingarne efter eget förgodtfinnande det danska eler tyska språket. Protokollerna öfver förhandlingarne föras på begge språken. Riksrådets beslut utfärdas städse endast på danska. Arbetsordningen bestämmes genom Jag. 39. Riksrädet bestämrer sjelf om och huru dess förbandlingar skola bringas till allmän kännedom. 40. Samilige ministrar hafva tillträde till riksrådet och äro berättigade att under förhandlingarne få ordet, sä ofta de vilja, under izkttagands af arbetsordningen. Rösträtt nutöfva de blott då de tillika äre medlemmar af riksrädet. 41. Intet förslag kan väckas i riksrådet utan genom någon af dess medlemmar. 42. Nya vals giltighet afgöres af riksrädet. 43, Riksrädets medlemmar äro endast bundna af sin öfrertygelse och icke af nägon föreskrif: af dem sem valt dem. Embetsmän, som väljes till medlemmar af riksrädet, behöfra ej regeringens tillåtelse att emottaga valet. 44, Så länge riksrådet är samladt, kan ingen medlem utan riksrädets samtyeke häktas för skuld, ej beller fängslas eller tilltalas med mindre ban är gripen på bar gerning. För sina yttranden i riksrådet kan ingen ledamot utan riksrådets samtyeke dragas till ansvar utom detsamma. 45. Lagförslag väckas af regeringen på konungens befallning. De underkastas tre behandlingar, dock kam regeringen efter hvarje bebandling taga förslaget tillbaka. Genom första behandlingen afhandlas lagförslaget i dess allmänlighet. Vid andra behandlingen kunna ändringsförslag väckas och afgöras. Vid tredje behandlingen framlägges förslaget af regeringen så affattadt, som denna efter utgängen af andra behandlingen finner ändsamälsenligt ooh vid behandlingens afslutande röstas blott em antagande eller förkastande af förslaget i dess helhet. Kenwngens stadfästelse af det antagna lagförslaget skör ionan 3 månader förflutit; i annat fall anses förslaget förfallet. Ett af riksrädet förkastadt lagförslag kan icke vidare företagas under samma sammankomst. 46. Riksrådet är berättigadt att till konungen ingifva andraganden och besvär angående monarkiens gemensamma angelägenheter. 47. Ingen utlänning kan erbälla infödingsrätt utan genom Jag. 48. Iogen för hela monarkien gemensam skatt kan påläggar, förändras eller upphäfvas, ej beller något statslån för hela monarkien upptagas utan genom lag. 49. varje erdinaria eller extra ordinarie utskrifning af manskap till bären eller flottan skall vara gekänd genom lag. 50. Ingen af monarkiens domäner kan afhändas, ej beller någon ny domän förvärfvas utan i följd af lag. 51. Konungens Att att slå mynt utöfras i öfrer