Aftonbladet – 3 juli 1855, sida 3

Article Image
som qväll med talg, allt för att behaga dig, min äl skade Mathilda. Tillfrågad om ban yttrat sädant, svarade Fagerberg hänleende: polismästaren kan väl förstå att alli hvad jag pratat endast; varit. gyckel; inte rär jag för att flickan var giftaslysten. Hu, utropade Ramstedt, vred sina bänder och gret. Är 4e: så August du belönar min kärlek, är det så du gycslat med mig — erkänn att du föröivat stölderna och på ett grymt sätt lekt med mina ömma känslor och på gyckel friat till mig, samt till brudkädsei gifvit mig denna hemska fingdrägt!s Fagerberg skrattade endast och forsfor ait förneka de mot honom gjorda avgif-elser. Ramstedt blef nu ställd ä fri fot — och dervid hade Fagerberg den oförskämdhetsn att bedja polismistaren att få komma på fri fot. Fagerberg äterfördes jemte Lindberg i häkte och anstår målet tills om to-sdag, emedan snledning finbe att poliskonstvpeln Lönnmark lyckats upp.äcka den hvilken nedsmält en mängd under en kort tid stulet guld och silfver. — Polisförhör har i dag forsatis med lifoevärings sarlen bagerilärltngen Bengtsson, tilltalad att sisti. horsdags f. m. hafva vid postställe: ntanför Rikets Siänders Bank först med gevärskolfven slagit drängen Anders Anderson i bufvude: så att blodvite uppkomnit och derefter stungit Andersson i sidan med bajonetten. Andersson hade i dag ett svärt sär i huf7udet och förordaades att han af läkare skulle besigtigas. Vittnen istygade att Bengtsson gjort sig skyldig till angifselsen, hvarföre målet remitterades sill krigsrätt. — Vid musiebyggnaden å Blasisbolmen inträffade sistl. lördag den olyczshändelsen att mureriarbetaren Lars Sandberg af väda nedföll från byggnadsstsllninsen och dervid så illa skadades i hu:vudet att han senast måste till lasarettet afföras. — Tillståndet inom stadens allmänna arbetsinrät -: aing synes icke vara fullt tilifredsställande, dä flere ger och sednast i gär personer, hvilka i brist af JÖrsvar förverkat sin frihet, inför poliskammamrma-ens lombord begärt att heidre få bli skickade till alimänna reohållningen än till arbetsinrättuingen — En boktryckerikonstförvandt J. Andersson och en skomakerilärling Joban Magnus Magnusson hade naten till den 11 Juni blifvit å gatan öfserfallce af en poliskonstapel Carl Andersson, Detta våld anmälles i poliskammaren, men blef af polismäsi:ares enskildt (icke å vanliga embetsrummet) afgjordt på det sätt följande ordagranna tranpsumt utvisar Transumt af Protokollet, hållet hos Öf. St. Emb. för Polisärender i Stockholm Juni 1855. S. D. — — -— Utslag. Som poliskenstapeln Carl Andersson är genom eget erkännande öfve tygad att hafva natten till den 11 innevarande månad, då han icke var i tjenstgöring stadd, å gsta här i staden tilldelat boktrycser konst förvandten Joban Andersson och skomakerilärlingen Johan Magnus Magnusson slag, hvarsf enligt vederbörande läkares intyg uppkommit: å Johan Andersson ett sår bak i hufvudet, och å Magnusson blånad kring venstra ögat jemte en ytlig mindre afskrubbning af öfverhuden dersiädes: alltså och då å hvad poliskonstapeln Andersson till sitt urskuldande anfört eller att han förut blifvit af Johan Andersson och Magnusson i sin bostad oroad, äfven om detta förhållande, emot mälsegandens uppgift vore styrkt. afseende icke kan fästas, pröfvar i förmågo af 35 kap. 2 4 samt 21. kap. 7 4 M. B. Öfverst. Emb. rättvist dömnia poliskonstapeln Andersson att plikta för tvenne blodvi en fyra daler och för gatufredsbrott fyratio daler silfvermynt eller tillsammans femtiofyra daler samma mynt, hvaerförutan poliskonstapela Andersson åiägges att i ersättning för sveda och värk samt tidspillsn utgifva till Johan Andersson to rdr och till Magnussoa tretton rdr 16 sk. bko. Den som med detta utslag icke åtnöjes, Lösen 36 sk. bko. På befailning Johan Hambraus. Magnusson, som anser saken icke hafva blifvit i laga ordning afgjord och som, då han begärt polis protokollet, erhällut blots ofvanintagna transumt utan datum och recit af m let samt utan besvärshäavisning, har besvärat sig hos hofrätten, samt anfört klagomäl hos justitiekansleren, och derjemte sökt genom stämaing till rädhusrätten få saken närmare utredd. Rådbusrättens 4:de afdelning förklarade dock i dag att som Magnusson icke kunnat förneka ati svaranden blifvit för samma sak dömd till ansvar i poliskammaren, så ogillades käromälet och dömdes Magnu3soa att utgifva ersättning ät poliskonstapelo Andersson, men denne sednares yrkande om ansvar 4 Magnusson för rättegängen kunde ej bifallas.

3 juli 1855, sida 3

Thumbnail