Verldsexpositionen. (Från Aftondladets Pariserkorrespondent.) De sköna konsterna. 3. (Svenska skolan.) Den största af edra taflor, Gudstjenst i ett lappkapell af hr Höckert, tilldrager sig med rätta kännares uppmärksamhet. Denna tafla är väl tänkt och målad med en bred och skicklig pensel. Jag vore här frestad att till en viss grad återtaga min allmänna reflexion om skolornas inbördes likhet. I Höckerts Gudstjenst ligger det en viss skardinavisk egendomlighet; Till och med de bästa målare sakna stundom förmågan att försätta oss utom vårt eget lands gränser. Höckert är en af dessa få undergörare, som ien blink förflytta er hvart det behagar dem; vid åsynen af hans tafla tycker man sig verkligen vara i Lappland, och nu då hettan börjar blifva olidlig här, är detta en rätt skön sak). Redan detta är mycket, men det är icke allt som kan sägas till detta arbetes fördel. Personerna cch deras ställningar äro alla, nästan utan undantag, ganska berömvärda. Ljusets infallande, hvarigenom de i förgrunden stående personerna, och särdeles den med det svarta häret som vänder ryggen åt åskådarne, framstå tydliga, är af en desto lyckligare effekt som den något monotona färgläggningen af det hela fordrar ett lifligt ljusspel. Ställningen och utseendet på gubbon som sitter der försjunken i andakt eller insomnad (jag kan icke bestämdt afgöra hvilkendera hypotesen är den rätta) äro ganska naturliga och lyckade. Med ett ord, det är en vacker tafla och hon gör Sverge heder. Jag har emellertid hört somliga artister önska en kraftigare och mer bestämd touche i denna målning. Jag delar blott i ringa grad denna åsigt, men jag omnämner anmärkningen derföre att hr Höckert eger alltför mycken talent för att ) Förf. tyeks glömma att vid den här tiden, då solen nästan hela dygnet är uppe öfver herisonten i de nordiigatte trakterna, vunne man icke mycket på bytet om man i en hast förflyttades från Paris till Lappmarken. FERREIRA SUNNE ANEENEISIUUERIIESS USSR SSR IRS UTI SIST ST SISTER