Aftonbladet – 25 juni 1855, sida 3

togo sig friheten att bära runda. hattar dch långbyxor! — Nikolaus har om möjligt gått ännu längre, genom att upptänka nya förföljelser och nya tortyfer, genom att systematiskt och våldsart förtrycka, genom att de: portera icke mera fämiljer, utar hela ortera invånare, — genom att döda icke mera individer, utan nationer, — judarne, — polåcKarpe. Hatihar drifvit principen till det ytfersta icke blott i Händlingarne utan också i åtbörden, i, blicken, i ordet, i stilen. Han här gjort våld på-en redan -hård—ochsträng natur för att gora henne ännu Kårdate och strängare, ty de som darra tänka icke, de som icke tänka göra inga sammansvärjningar och de som icke göra sammansvärjningar, lemna despotismen den handlingsfrihet som behöfves för att qvarhålla folken i deras vanmäktiga tillstånd. Polen skall aldrig glömma att den ryska armån 1839 vid Pragas murar utförde en !simulacre föreställande: scener ur det sista. kriget, i hvilket den polska hären hade blifvit slagen, i närvaro af en dyster, äjapt nedslas gen befolkning; anklagande i. sjelfva sintystnad, och att, under det man trampade på dess hjeltekadaver, czar Nikolaus såkom öfverstei spetsen för, ett regemente defilerade förbi fursten-af;Warschau. I Denna urkinniga despotism,. denna blinda förföljelselust, detta behof af allmän förnedring göra, huru förhåtligå de än i sig sjelfva im vars, likväl, filosofiskt betraktade, mannenitill en -viss grad oansvarig. . Den moraliska ffriheten lider här intrång. Denintellektublla ohelsan är ögonskönlig. Den är ett bedtöfligt arf, efterlemnadt af Peter! III åt Paul I och af Paul I åt tre af hanssöner. Frn en galning härstamma två slägtleder af förryckta; ingenting är vänligare i vetenskapen och i Tifvet: Min bror Benedict, — hvilken gerom jsin