propaganda han lörganiserat i-Tyskland. Den 7 sistl. Januari firade man i S:t Petersburg med :quasi-officiel högtidlighet hans: litterära och politiska arbetens femtioåriga jubileum. Kejsaren utdelade ordern för festen, hvarigeJnom han: ville ge sitt statsråd Nicolai IwaI nowitsch Gretsch ett offentligt vedermäle af tisin synnerliga bevågenhet. Den komite som hade i uppdrag att änördna festen och mot v taga den förnäma Petersburgersocietetens skänIker, utgjordes af tre bland kejsarens förtrognaste rådgifvare samt amiral Ricord och generaladjutaoten Rostowzow. De ryska tidningar som utges i-landsorten -Iha ännu ingen betydenhet. De utgöra endast I fyrkantiga, med trycksvärta öfversuddade pap I persark, ingenting vidare. Man ser dem ej Jens i S:t Petersburg, och de multna bort i ministerernas byråer. Från denna proskription i massa måste man likväl undantaga Gazette de Moskow,, Kawkaso, som utges i Tiflis, samt Journal d Odessav. Utom sina politiska tidningar, eller åtminstone dem som så kallas, har Petersburg ett stort antal revyer och tidskrifter af rent litterärt innehåll. Den mest betydande af dessa är Biblioteka dla schtemca (Läsebiblioteket), atgifvet af hr Sinkowsky; det utkommer i 12 häften, innehållande 12 kopparstick som sänlags från Paris, samt 40 träsnitt. Läsebibliot!eket sysselsätter sig med litteratur, skön sonst, vetenskaperna, industrien, sports och moderna. Hr Pogodow, medlem af kejserliga akademien, utger hvar 14:de dag Mowkivitiannow, som sysselsätter sig med samma ämnen som Läsebiblicteket. Ir Kraewsky utger hvarje månad patriotiska skrifter. Man kan lätt föreställa sig hvad prriotiska skrifter, kontrasignerade af ryska polisens klo, i närvarande ögonblick vilja LEAF sPantheon är en tidning för skön konst och litteratur under hr Konds ledning. Sawremennek (Samtiden) är uteslutande litterär och tillhör två personer med smak, hr: Ponaew och Rekrassow. La Feuille russe des Artsv utkommer tre gånger i månaden och utges af hr Tinim. Doktor Heine, bror till skalden Henrik Heine, utger Gazette medicale. Man sysselsätter sig mycket med musik i S:t Petersburg, men man är tvungen att upptaga den på listan öfver importartiklarne och reqvirera den tillika med artisterna, till någon liten del från Frankrike, mera från Tyskland och ännu mer från Italien. Musikens intressen har till organ Det musikaliska Biet, Philomelas och Novellisten, redigerade på ryska, samt Le monde Musical, som utges både på ryska och franska. Hvarföre skall man nödgas ibland landsortstidningarne och de ryska tidningarne räkna Warschaus sex tidningar? De ha nu för tiien ej mera hvarken färg eller vigt än Tiflis och Odessas veckoblad, Man begriper lätt att censuren är ännu strängare i Warschau än i S:t Petersburg. Man behandlar alltjemt Polen som ett eröfradt land. Vanligtvis låna Warschautidningarne sina nyheter och reflexioner från Ryska Invaliden, och äro endast alltför lyckliga när generalguvernören Paskiewitechs kansli täckes meddela dem några officiösa artiklar. Man måste för öfrigt erkänna, att furstens kansli för närvarande har till sin . disposition några väl skurna pennor, och del. meddelade artiklarne ha under de tre sista månaderna både blifvit bemärkta och förtjenst ). att bli det. I Warschau utkomma. sex tidningar. Två tillhöra styrelsen, de fyra andra äro cnskilt egendom. Styrelsens två tidningar äro Journal de la policen och Gazeta Rzandavrav, som utges på polska och ryska, De fyra andra tidningarne äro Dagbladets, Warschaugazetten, Warschaubladeto och Warschau-kurirenn. Att uppräkna dessa tidningars namn är allt man kan säga om dem, an vet ej hvarföre de lefva, eller orsaken hvarföre de ej dö, De vegetera i olyckans, oensurens och polisens livr6. Oförtjent olycka, hård censur, förfärlig polis! Rättvisan fordrar dock det erkännande, att Warschsugazetten gör talentfulla och modiga ansträngningar för att representera Polen. Den vill, den försöker, den vågar till och med stundom — fiyktiga strålar af ett ol;okligt mod. Warschautidningarne äro vanligen uppfyllda med nyheter, anekdoter, romaner och noveller; de öfversätta mycket från franskan och tyskan. Tid efter annan lemna de ett bihang som de egna åt industrien och landtbruket. I följd af den ställning som den frivilligt antagit, måste man till de ryska tidningarne äfven räkna Krakautidningen Czaso. Den ärt måhända den intelligentast och bäst redigerade af de slaviska tidningarne. utgifven i detlr österrikiska Polen, under en styrelse som haft c den försigtigheten och redligheten att bibehåla pressens frihet bland 1848 års eröfringar, skulle It oCzas, kunna vara litet mera liberal och isyn-t nerhet litet mindre rysk. Olyckligtvis göm-d mer sig en penningfråga bakom en prineipfråga — och Czasb gör sig till ryss för att få inkomma i ryska Polen. Det är ej så Wienertidningarne handlat, som sedan revolutionen visat en så fast och värdig hållning. Czas har nyligen i sin hufvudredaktörs person förlorat en utmärkt skriftställare. Dess egare och på samma gång dess redaktör är för närvarande hr Anton Czaplinski. Czas är rik; den redigeras af personer med talent och erhåller korrespondensartiklar från Berlin, Hamburg, Wien, London och Paris. Dess pariserkorrespoadent -har länga varit utmärkt för tillförlitligheten af sina uppgifter. Dess fölietonog. som ihr Mandaro h r 0 AA mm AR OA FR DD je PR RR