Furst Demidoff egde alla elementerna till en lysande bana, — ett enda undantaget, nsten, — denna gunst, hvarje handlings mål och driffjäder, hvarförutan talenten, lärdomen, förtjensten, den goda viljan, fosterlandskärleken, sjelfva rikedomen i Ryssland äro förlorade skatter, döda företräden. Frånvaron af detta vilkor har låtit honom gå miste om alla de privilegier hvaraf en exceptionel ställning borde sätta honom i besittning. Den har fastnaglat honom vid hans utgångspunkt. Han har sett sina medtäflare, sina Jemlikar och dem, som voro honom underlägsna, komma till målet, utan att kunna, lik en ny Epiphanes, öfverstiga den PopiliusKrets, der hans vädjobana stängdes. Fältmarskalken furst Paskiewitseh. — Ett minne, knappt en fana, — ; numera fursten af Warschau. Grunden til den onåd som träffat honom ligger i dp faktum: när han icke mer var nyttig, blöt. han besvärlig, sedan olycklig, och krossades. Paskiewitschs fader föddes i Pultava. Han gifte sig med dottern till en borgare i Mohilew, vid namn Karabardsch... Hans svägerska var gift med VYanschin, en kammartjenare hos fursten Platow Zuboff, Kxtarina II:s sista gunstling. Vid kejsarinnang död bemäktigade sig Zuboff en kudde hvilken hon hade rekommenderat honom sjelfva dagen före sin död. Han anförtrodde den t Yanschin, som förstod at: draga mycken fördel deraf. Man ser honom kort derefter såsom en förnäm herre, med Paskiewitschs far såsom homme daffaires. År 1806: var den .gednare titulärråd; riddare af Sanct Wladimirgorden oc sedermera egare af sjuhundra själar i Mohilews distrikt. När Paskiewitsch blef namnkunnig, förryskade hans familj sitt polska namn, i det hon för