STOCKHOLM, den 21 Juni. Tidningen Vältaren tyckes liksom hafva tagit fasta på den temligen obehagliga tvisten mellan Upsala universitets kansler och ett par professorer i juridiska fakulteten derstädes; och den senaste artikeln i nämnde tidning har så mycket slägttycke med kanslerssekreterarens kända åsigter och föreställningssätt i denna sak, att man nästan vore färdig tro att Väktarens, hvars utgifvare är tjensteman i det embetsverk: (riksarkivet) der kanslerssekreteraren är chef, af denne direkte mottagit sina inspirationer. Vi lemna derhän hvad Väktaren,, som hittills haft stiseende för moderation och en viss sjelfständighet, vinner på denna polemik, Hvarnied vi i öfrigt för egen del icke ämna vidare .befattä oss. Men då Väktaren i sitt sista nummer, i sammanrhang med detta ämne, uppställt en doktrin angående tinderordnade embetsoch tjenstemäns förbållände till sina chefer, hvilken gör anspråk på ett slags allmän giltighet, hafva vi ansett det vara vår pligt att något belysa beskaftenbeten af nämnde doktrin, som r alltför vigtig för att helt och hållet förbises. sv Hvad som härvid först förefaller anmärkningsvärdt är författarens åberopande af de För nta Nordamerikanska Staternas exempel af embetsmannens absoluta beroetide af sina chefer geåsom värdt efterföljd. Man kan så!edes häraf sluta. att äfven; i den flint!.-da sonservatiemens omdöme detta land har åtminstons nägorsom förtjenar lofördas. Olyckligtvis ör dock detta något ett af de :förhålanden sor måhända i visst hänseende utgör stt ondt, ehuru oskiljaktigt från den demosratiska styrelseformen, Detta är likväl en oafvislig följd dels af.-dessä chöfers egen amoviblitet och af sjelfva statschefens afsättlighet vid -det-hvart fjerda årförnyade vafet sf president samt det ännu tätare ombytet sf styrelserva ide särskilda ståterna, dels 4f chefernas sbsolutavansvarighet för allt hvad orm kan befinnas felaktibtinom-deras respektiva förveltningsområden. Naturligtvis kan det då ickevara atmorlunda i afseende på de underordnade tjenstemännen, änatt när essa sakna ehefernas förtroende, de jemväl entjedigag från sin: tjenst,:den de dessutom hvarsen emottaga eller anse sig innehäfva såsom stt elagsiprivilegieradt Yäringafång still döddagar. I de Nordamerikanska fristatbrna finnes i öfrigt icke något som: ka jemföras med vårt sem betsoanhastånds och behöfves ej heller, smedaw folket der själf satöfvar! de nödiga kontrollerna? på styrelsen och håller styglarne Usina egna händer; så ätt regeringsmakten icke kan skena öfverskaeklorna i vidsträck