Aftonbladet – 20 juni 1855, sida 2

derne från generalräkningarne införde balansposter; så att hvad som från föregående året öfverförts förekommer i detta balanskonto två gånger, dock under olika sifferförhållanden. Härigenom har den sällsamheten inträffat, att summan af debetposterne blifvit lika med summan af kreditposterne. Ingen föratåndig bokslutare uppställer ett konto som ej slutar med att visa ett verkligt resultat, hörande till den åsyftade redovisningen. Den vid jemförelsen emellan debetoch kreditswunman i ett balanskonto funne differensen bör, efter gammal praxis, visa nettotillgång eller nettoskuld; men här blir, enär berörde summor äro lika, nettotillgång eller nettoskuld reducerad till 0. Detta påminner om en charlatans beskrifning för ett fruntimmer om berlinerblått-tillverkning: Då man slår alealum på acidi, så fräser det, tills det blir intet igen, och då får man berlinerblått. Charteringen, eller anvisningssiffrors införande summorna emellan, är ej öfverallt fuliständig; och den för ett ordentligt bokslut gällande regeln, att en summa, som är tagen från en sida med jemn pagineringssiffra, för att på annat ställe införas, återfinnes på en sida med udda paginering, så att af de mot hvarandra svarande anvisnpingssiffrorna den ena är udda och den andra jemn, är ej alltid iakttagen. Kontrollen på bokslutets riktighet sår härigenom förlorad. Vid det antagna vidunderliga opus, ett osyetematiskt tabellverk, som kan få hvad namn som helst, men ej förtjenar det af. hufvudbok, vore ännu flere anmärkningar ati göras, men den läsande allmänheten bör ej tröttas med en större vidlyftighet härutinnan; och, uppriktigt sagdt, utgör det för -anmärkaren ej någut nöje att längre dermed befatta sig. Han beklagar riksbokslutskontoret. och Rikets Ständers revisorer; som komma att slitas med detta dåliga testamente af 1854 års statsutskott, i hvilket, efter hvad tydligen synes, ej funnits någon ledamot med erforderlig insigt i ett ämne, som med så mycken säkerbet blifvit bedömdt. ———