Aftonbladet – 20 juni 1855, sida 2

boken : Afkortning. I För år 1845 och För år 1846. föregående åren. Statsmedel . . . 568,036: 7. 6. 55,593: 5. 5. Riksgäldsmedel . 80,454: 9. 5. 4,852: 7. 2. Förenade mötespassevolansfonders medl . ss —— —— 391: 29. 5. Indelta armåns nya mötesfonds medel — 2,782:12. 9. ——— — — Militieboställskassans medel . . 3:36. — ——— 6. 8. Skogspl!anteringsfondens medel . 657: 44. 2. 430: 18. — Jagtkassans medel 35:25. 8. 3: 3. — Missväxtundsättningsfondens med. — — — :59,904: 12. 6. F.d. allmänna magasinsfondensmed. — — — 133,593: 24. 9. Allmänna hospitalsoch barnhusfondens medel . . —-7,861:11. 11. —— — — Invalidhusfondens medel . . . cv 1,262:29. 88 — — — Wadstena krigsmanshuskassas medel . . . . 1.009: 43. 11. 281: 45. 11. 662,103: 29. 255,050: 8. 10. Riddarhusmedel 35: 24, — —— Norrbottens hästjägaresqvadronsfondsmedel . 694:36. — ——— — — Enöreskassans medel —— I — O — — — Blekingska båtsmanshållets medel —-—— 3: 1. 6. Flyinga stuteri d:o 5:201.4.0 OS — — Foikskole d:o -26,729:22. I. —— — — Fattigförsörjningsmedel . . . . 6,895:35. 6. 389: 36. 5. Kurhusmedel . . 13,493: 10. 6. 398: 24. 1. Amiraliteiskrigsmanskassans medel 902:47. 8. 386: 6. 9 48,757: 8. 9. 1,180: 20. 9. Annvorstädes debiterade medel . . 6.4068:29. 9. 87: 32. 3. Somma 717,267: 19. 6. 256,318: 13. 10. i 973,585: 33. 4. I den nya rikshufvudbokens andra tom förekomma sörskilda konti för hvarje statsverkets inkomst och utgiftstitel, hvilket visserligen är sätt; men utan att, såsom vid bokslut vanlizen tillgår, först ur generalräkningarne sammandraga hvarje konto och sedan uti större sammandrag eller tablåer kalkylera öfver de resultater, som utfinnas genom jemförelsen emellan hvad som varit på äknadt och hvad som influtit eller utgifvits, hvilket i den gamla rikshufvudboken verkställes genom upprättande af en tablå öfver behållne statsinkomsterne och en öfver hvarje riksstatsutgifternes hufvudtitel, har den nya rikshufvudboken i hvarje särskildt konto en kalkyl öfver ötverskott, brist eller besparing, hvilket medförer ett vidlyftigt skrifveri, ehuru dock bokens volym nils arktal derigenom ej ökas. Hvad som i öfrigt synes vara hufvudsakligen åsyftadt, är att, så vidt möjligt är, bringa den nya rikshufvudbokens volym till: mindre än den gamlas. Då detta skett på bekostnad af redighet och fullständighet, är det icke lätt att fatta, hvartill en sådan volymförmwinskning skall kunna gagna, om icke dertill; att det blir lättare att med den nya rikshufvudboken slå volt. Rikets Ständer hafva för statsregleringarne påräknat såsom inkomst hvad af Restantierne samt anmärkta poster och propriebalanser från. föregående året influtit. För att utröna buru detta utfallit för år 1846, har den gamla riksbufvudboken följande kalkyl, grundad på kontosammandragningen: Restantier den 1 Sept. 1846. För år 1845 . . so soc cv 366,312: 20. — 1844 och föregående åren . 184,247: 6. 4. hvartill komma: Anmärkta poster . . . . . . -18,920:21. 3. Propriebalanser . . . . 140 785:10. 3 Sgr 710,265: 9. 10. afgå: Afkortade . . . 40,671: 19. 5. Anor. pade utom stat 14,921: 34. — Balanserade såsom restavtier den 1 Sept. 1847 . . 219,416: 33. Anmärkta poster . 10,448:45 Propriebalanser — . 135,608: 4. 8. 421,066: 40. 9. äterstär : Till riksstaten behållne . . . . 289,198:17. 1. Än afgä hufvudtitlarne tillkommande besparingsmedel . . . . . 671: 23. 2. Återstå. . . 288,526: 41. 11. som, jemförde med de till riksstaten påräknade medel. . . . . . 155,000: — — gifva Öfverskott af 133,526: 41. I1. Den nya rikshufvudboken kommer under ett konto för odisponible uppbördsmedel), genom kalkyl med siffror, som ur gamla rikshufvudboken äro lånta, till enahanda öfverskott. : : Öfverhufvad har man genom det nya kalkyleringsverket kommit till samma resultater, som den gamla rikshufvudboken utvisar; och det torde för riksbokslutskontoret vara tillfredsställande, att genom detta konstiga verk några fel i kontorets motsvarande arbete ej kunnat upptäckas. Den vid nya rikshufvudboken tillfogade kapitelräkning (käpitalkonto) bör, såsom utgörande glanspunkten i denna bok, här ej förbigås. Rikets Ständer ansäågo år 1848, att detta konto borde åt grundfonden inrymmas. Sedermera har man ansett, att det borde inrymma alla statsmedlen. Men det nu befintliga kapitalkonto, hvilket har sig bifogade och grundar sig på ett kapitalinkomsters konto och ett kapitalutgifters konto), inrymmer icke endast statsmedel, utan äfven alla de fonders medel, som för året förekomma till redovisning. Genom särskild summering i konto för ingående balansen får man söka sig till hvad som skall utgöra samtlige fondernes tillgångar; och summan deraf blir: . . . 12,161,563:13. 8. Då derifrån drages en genom summering uppsökt summa, som skall utgöra skulder ; . . . 1,094,470: 17. 10, uppkommer en differens af . . 11,067,092:43. 10, som är lika med den i kapitalkonto förekommande summan af nettotillgång vid årets början och utgör ingående balansen. Ordinarie statsregleringsfondens utgifter, enligt konto för denna fond utgörande