föräldrars barn, hela hopen barn af Michelianer, Pregitzerianer m. fl. göra dock undantag från detta förhållande. Dessa ha sökt göra sina egna hem och seden till uppfostringsmedel. I Baden äro folkskolelärarne bättre lönta än i Wirtemberg. I olikhet mel förhållandet i sistnämde land, begagnas här en läsebok. Religionsläroböckerna äro här sämre: katekesen utgör en blandning af Lutherska och Calvinska läror, en följd af den här tillvägabragta unionen. Ej bättre är handboken; men båda behandlas af presterna med en vida större frihet än hos oss, så att msn till och med finner dem under altartjensten efter sjelfgjordt formulär läsa syndabekännelsen och tron. Folkskolelärarnes examensbetyg äro ytterst korta och i de allmännaste ordalag affattade; men genom de noggranna skolvisitationerna finnes i arkiverna antecknade Järarnes gåfvor flit m. m., hvilka vid befordringar tjena till ledning o. s. v. En för Baden egendomlig, vacker företeelse är handtverksskolorna, der från folkskolan utgångna, redan i tjenst va rande lärgossar ifrån 14:e till 18:e året få lära sig teckna, modellera, snickra, svarfva, smida. ar.tmetik m. m. Härtill användes !, arbetsdag i veckan samt 6 timmar af söndagen U om dessa gifves mindre industriskolor äfven på landet. Der undervisas endast i läsa, skrifva, räkna, sång, plantering och hand-slöjder. Att den förtriffliga anstalten i Nonnenweiher för bildande af lärarinnor i smöbarnsskolor var framkallad af ett verklig! tidsbehof, bevisa de stora reqvisitioner å lä rarinnor derifrån som årligen göras såval inov Baden som från andra länder. I industrnf:t och verldslig upplysning i allmänhet går landets katolska befolkning lika långt som der protestantiska. I Bayern och Tyrolen kar man på blotta ansigtena läsa om folket är ka tolskt eller protestantiskt; icke så i Baden. Man har ock för längesedan gjort den avmärkning, att i länder med blandad befolikning katoliker och protestanter täfla me hvarandra att göra framsteg i vetenskaper oci konster. Hvad kyrkliga förhållanden vidkommer, herrskar inom katolicismen ännu samme ultramontanska anda, som dömde Huss oc! Hieronymus till bålet. Inom protestantismer råda samma strider som i Wirtemberg, med de: skilnad att i Baden striden föres endastinomr: presterskapet och de lärda, hvaremot i Wiirtemberg likasom i Sverge oppositionen utgöt!: ifrån folket. Bland räddniovgsanstalter i Paden intager den i Beuggen af Zeller organiserade första rummet. Med fattigskolan, i hvil ken 60—90 årligen underhållas med kläde och mat samt undervisas och uppfostras, i förenadt ett fattigskollärareseminarium, der 10-15 ynglingar bildas att förestå och leds dylika anstalter. Ifrån sin stiftelse har denna inrättning upptagit 500 värnlösa, försummade barn, och utsändt 143 fattiglärare. Tyrolen. Genom ett fem veckors vistan på landsbygden nära Meran kom förf. i till fälle att kasta en blick in i det katolska folklifvet. I praktiskt hänseende har af alla dr: många andaktsöfningarne bigten utan tvifvel det största värde, då den i icke ringa mån bidrager att lifva folkets medvetande af Guds lagstiftande vilja samt att, genom förnyade päminnelser om Guds straffande och beiönand: rättfärdighet, stärka menniskans svaga kraft att göra det goda. Gevom en kejserlig förordning af den 23 April 18.0 har kyrkar bhfvit förklarad fri, hvarmed förstås dess rät att utan civila myndigheters ingrepp tillsätts lärereplatserna i religion vid rikets alla universiteter, gymnasier och skolor, samt återu olifvande af de gamla kyrkostraffen. Foikskoleväsendet i Österrike kan ej framställas såsom något mönster. Blott halfva året hålles ordentlig skola, läroämnena äro inskränkta till läsa, räkna och skrifva; vexelundervisningsmetoden förbjuden, så ock föredrag a! hvad som ej i skoloch metodboken ordagrannt är föreskrifvet. För något mer än et år sedan utkom en ny plan till organisation af skolväsendet i sin helhet: folkskolan, gymnasialskolan samt högskolan. För de båda sistnämda går förslaget igenom, men för folk skolan ha biskoparne lagt hinderi vägen, och efter en konterens, hållen 1850, beslutat att det skall förblifva vid det gamla, blott med den förändring, att seminarier inrättas och lirares löner något förbättras. I Schweiz företer folkskoleväsendet en vida olika anblick. Ehuru skiftande likasom andra förhållanden i de särskilda kantonerns, har schweitziska skolsystemet öfverallt en gemensam egendomlighet, den nemligen, att de, som bildas till folkets lärare, sjelfva öfvas 1 kroppsarbete, hvilket är förenadt med den inom seminarierva meddelade undervisning. Grunddragen af detta system finnas uttryckta i de ord, hvilka den utmärkte seminaried:irektorn Wehrli inskref i förf:s Album: Skall geminaristen blifva en duglig lärare och uppfostrare i folkskolan, så måste ej allenast hans hufvud och hjerta, utan äfven hans hand bildas till tänkarbete (dermed menande att under arbetet tankar skulle uppväckas, och att tankar åter skulle leda till arbete). Tre till fyra år öfvad till denna trefaldighet, stärkt af ett kristligt sinne, kan och måste han blifva en lärsre 1 folket, icke öfver eller bredvid detsamma, såsom nu tyvärr ofta är fallet. En annan egendomlighet för Schweitz är folkun dervisningens indelning i lägre och högre Primäroch Sekundärskolor. Primärskolan emotsvarar den vanliga folkskolan; sekundär!. Men ganska många dagar förgingo, och jag såg icke något leende. Hon blef visserligen PI DT RO LE fr Vr fn fn