Aftonbladet – 19 juni 1855, sida 7

an alldeles falsk uppgift, såsom till exempel då talandet af engelska inskränker sig till What you want, sir? Sedan den täcka grie setteh yttrat dessa ord, förlitar bon sig helt och hållet på sin skarpsinvighet att uttyda blickar och åtbörder och på sin förmåga ait intressera den högkragade, väl stärkta, noggranna och vanligen blomstrande John. .Som jag alltid vidhållit den plan vi uppgjorde då vi först kommo till Paris, afhöll jag mig från att draga nytta af denna rioga hjelp för den engelske köparen, särdele som jag derigenom erhöll hvad jag behöfde för hälften mindre än hvad man måste betala på de stöllen der varorna utbjudas på vårt tungomål. En gång öfverskred jag likväl denna kloka föresats. Jag gck uten morgon allena, lemnande Franz hemma vid hans staflett. Jag verseblef, då jag händelsevis gick igenom förutnämde passage, uti en åf de vackraste butikerna den mest intagande varelse jag tyckte mig någonsin hafva sett, Tro icke att detta ensamt var tillräckligt att locka mig in. Det är, som du vet, en hvardagshändelse att få se den skönaste. Men för det första syntes det tydligen att den unga flickan helt nyligen kommit från landet. Hön förstod sig icke på sin puvarande befattning; hon var icke tafatt, hon kunde icke vara tafatt, men bon tycktes icke vara hemmastadd i sin pariserkostym. Hon såg sorgsen ut; kortligen, jag blef rörd af hennes utseende... Ännu ett offer! sade ja för mig sjelf; huru upprörande att betrakta denna stackars oskyldiga flicka, så okonstlad, så blygsam, så vacker, och besinna huru snart hon skall blifva förvandlad till en Parisienne !p Jag försökte att aflägsna denna föreställning. Det var ingenting ovanligt; staden måste hemta förstärkning från provinsen; visserligen bedröfligt, men nödvändigt, och så vidare; denna unga person synes våra melankolisk, men det är endast la maladie du pays; hon skall snart blifva ganska belåten. Egarinnan af boden behandlar henne väl, är väolig mot,henne; ängu några dagar, och hon skall småle som förr.