Aftonbladet – 16 juni 1855, sida 3

Article Image
der han, utan ransakning och utan vittnesförhör, af prefekturen dömdes till att under ett ärs tid hällas inspärrad i straff-fångelset Imbrogiana, nära Monte Lopo. Han blef också verkligen ditförd följande morgoo. Hans brott består deruti att han befunnits innehafva en bibel och tvä nya testamenten, och stt han vid förhöret inför legationskansleren i Santa-MariaNovella erkänt att han betraktade Chrisiwus säsom kyrkans enda öfverbufvud. Omständigheterna vid denna arrestering äro så karakteristiska för det spionerisystem, som råder i hela Toscana, och så hedrande för sjelfva offret derför, att jag ej kan underlåta att meddela er de närmare detaljerna deraf. Cecchetti är arbetare vid Emanuel Fenzi komp:s tobaksfabrik, hvilka herrar af regeringen arrenderat tobaksmonopolet för flera år. Han var en af de bästa arbetarne vid fabriken, förtjenade fyra paoli dagligen och ätnjöt i hög grad sina principalers förtroende. Han är omkring 43 år gammal, enkling och far till fyra gossar, af hvilka den äldste är sexton är och den yngsta sex. Dessa barn hade, sedan de tidigt förlorat sin mor, af fadren blifvit så väl uppfostrade, att de framhällas såsom exempel i hela grannskspet. De två äldste voro redan anställde vid fabriken, der hvar och en af dem förtjenade nära en livre om dagen. Cecchetti bodde i första väniogen i ett hus vid Taddeagatan nära fabriken. I samma väning men i ett annat rum bodde en ung person, i tjeast hos en vinhandlare i Borgo la Noce. Denne frapperades af Cecchettis barns anständiga uppförande och af fadrens milda och värliga sätt, och under sina samtal med desse erfor han slutligen ait fadren brukade läsa bibeln med sina barå och slägtingar. Under ett samtal med sin husbonde kom han olyckligtvis att omtalas detta, tilläggande att bibeln ändå icke mätte vara en så dålig bok, då han kunde bära sä goda frukter. Nägra dagar derefter, då vinhandlaren gjorde sin bigt i San Lorenzo, berättade han för bigtfadren att hans bodgosse talat med honom om DPiodatis bibel, hvilken han ej ansäg vara sä dälig som man sagt. Presten hade knappt hört dessa ord förr än han afbröt bigten och nekade att gifva nägon absolution. Följande dagen mötts vinhandlaren pastor Baratti, förste vikarien i San Lorenzo, och en af protestanternas i Toscana hätskaste förföljare, som sade till honom: Hvad fattas er efter ni ser sä bedröfvad ut? Ack, hr abbe! detta är väl ej så underligt, då man i gär vägrat mig absolution,. — Vägrat absolution! sädant är icke möjligt emot en så god kristen som ni är. Här måste vara nägot missförstånd; kom hem med mig sä skall jag bigta er, och jag hoppas att allt skall bli godt och väl. Vinhandlaren bigtade sig och fick absolution; men abbå Baratti förlorade ej å sin sida tillfället att inför toscanska polisen anklaga Domenico Cecchetti såsom den der gjort sig skyldig till försöket att utsprida protestantiska trosbekännelsen, med uppmaning derjemte att man skullebevaka honom och försöka gripa honom på bar gerning. I följd häraf gjorde fyra gendarmer för omkring tre mänader sedan vid niotiden på aftonen en undersökning i Cecchettis hus. De trodde att de skulle öfverraska en hel flock der, men för tillfället fanns der ej någon mer än en annan hyresgäst, vid namn Ciolli, som var der för att återbetala Cecchetti fen pali som han aftonen förut hade lånat af honorh. Emellertid bemäktigade sig gendarmerna en bibel af Diodati och två nya testamenten, som de triumferande bortförde. Under mer än tvä mänader hörde Cecchetti ingentiog om saken, men tisdags morgonen den 14 Mars fick han befallning att på eftermiddagen samma dag inställa sig hos fullmäktigen i Santa-MariaNovella, som frågade honom om man hos honom funnit tre exemplar af bibeln och nya testamentet. Det är sannt herr fullmäktig ! svarade den anklagad2, och jag skulle hafva önskat att man hade funnit fem i stället för tre, ty vi äro fem, mina söner och jag, och vi hade hvardera behöft en bibel. Beträffande de frågor som gjordes honom i afseende på de personer med hvilka han kunnat läsa bibeln eller tala i religiösa ämnen, sä nekade Cecchetti att afgifva något svar som kunde blottställa någon, och kansleren, som såg att han ej kunde förmå honom att yppa något i detta afseende, afslutade förhöret och lät den anklagade skriftligen erkänna riktigheten af des förda protokollet. Saken blef öfverlemnad ät prefekturen, som på, de; anklagades bekännelse och utan annan slags rätl.e gäng dömde Domenico Cecchetti till. ett års strif fängelse i Imbrogiana. Gendarmeraa, som hade; uppdrag att verkställa domen, inszaällde sig på sån dagsmorgonen kl. half fem hos Cecchetti och un uerrättade honom att de hade befallning att bortfö r honom till Borgello, hvarifrån det ej var troligt i han sä snart skulle äterkomma. Han omfamna d sina barn och afreste. Dagen derpä mötte man Bo nonom kl. 3 qvart till sju ätföljd af två gendarmt:r belastad med kedjor, blek men lugn, på vägen til Livornojernbanan, hvilken väg han mäste färdas I 3 att komma till Monte-Lupo. HG

16 juni 1855, sida 3

Thumbnail