Aftonbladet – 16 juni 1855, sida 2

det tillåter kommer fartyget att lägga till vid Djurgårdsbrunn. — De från landsorterna till det förestående stora Justlägret hitväntade trupperna hafva i dag börjat inrycka på Ladugårdsgärdet. Kl. 10 åf. m. ankommo 5 sqvadroner af lifregementets husarer, i spetsen för dem :H: K. H. Kronprinsen,som tidigt i dag -på; morgonen hade farit dem till mötes till Silfverdals värdehus. Lifregementets dragoner väntas likaledes i dag, och åtskilliga till linieregementena hörande sappörer hafva äfven till staden ankommit.: Kl. 2 på e. ms anlände med ångfartyget Aros 160 man af Dalregementet. — — — Till Rikets Ständers justitieombudsman har i dessa dagar inkommit anklagelse af 3:ne studerande i Upsala mot consistorium minus derstädes för åtskilliga olagligheter, som nämde auktoritet såsom domstol skall hafva begått vid handläggning af målet rörande akademisekreteraren Höjers öfverfallande: Justitieombudsmannen lärer redan hafva infordrat vederbörandes förklaring. — På Djurgårdsteatern har gifvits ett par gånger och sednast i går ett nytt stycke, kalladt En skalk, lustspel i tre akter öfversatt från tyskan. Skalken (hr Almlöf), som är betjent hos en köpman -Busch (hr Lindström), har gunstbenäget åtagit sig att hjelpa dennes dotter (mltDeland) ock en bildhuggare Oswald (hr Wallin) att få hvarandra,, hvilket minsann icke är någon lätt sak, då söta pappa alls icke vill höra på det örat, utan i stället utsett till måg åt sig innehafvaren af den aktningsvärda och solida firman A. B. C. Hase Söners, med hvilken han redan förut stått i affärsförbindelser och derför finner det både naturligt och önskvärdt att äfven denna affär — Hans dotters giftermål — uppgöres. . Genom hvarjehanda intriger och tillställningar; som visserligen skulle varit alltför klumpigt anlagda, om det varit fråga om att draga några andra än de mer än lofligt dumma herrarne Busch och A. B. C. Hase Söner junior, vid näsan, lyckas det slutligen för skalken att hålla hvad han lofvat och se de unga tu hunna till målet för sina önskningar. Ganska-komiska äro scenerna i tredje akten, der sjelfva stenarne få lif och ropa,. Utförandet var i allmänhet godt. — Såsom efterpjes återsåg man med stort nöje den qvicka och roliga komedien Lilla Mathilde, -deri titelrolen fortfarande utföres af den lilla Griselda Deland på ett sätt som verkligen är öfverraskande, Man måste ovilkorligen beundra den -skicklighet som den lilla artisten ådagalägger uti de olika roler och förklädnader hvari hon efter hvartannat uppträder. Man igenkänner deruti lika mycket de ovanliga sceniska anlagen som den skickliga hand i hvilken ledningen af deras utbildande ligger. Det var derför icke att undra på att åskådarne med stormande applåder flera gånger gåfvo sin förtjusning tillkänna. — Cirque Gautier. Detta väl ackrediterade sällskaps föreställningar i den högre ridkonsten, uti manegen å kongl. Djurgården, fortfara att tillvinna sig allmänhetens lifliga bifall. Gårdagens representation var i alla afseenden utmärkt. Herrar Hiller, Siegritz, Mentor afrikanen, mamsellerna Antoinette, Therese Gautier och Coralie Dutos ådagalade i hvar sina numror en fulländning och ett behag som icke förfelade sin verkan på publiken; de små bröderna Jules, Jacques såsom lilla matrosen och Alexander, en sannfärdig petit diablen,; visade den beundransvärdaste djerfhet och aplombp, och den lilla Caroline Jules framställde sig i sina många förvandlingar såsom en petite diablesse af det angenämaste slaget. Bland de komiska numrorne väckte isynnerhet scenen af herrar Luiggi, Pittoletti och Harrish åskådarnes munterhet, liksom bröderna Horwards voltige med la perche satanique väckte deras beundran. Herr Carl. Gautiers -skolhästar äro en gång för alla publikens gunstlingar, och i går skördade den ungerske Ali isynnerhet det lifligaste bifall. . Särskildt kunna vi ej uraktlåta att anteckna de två numror som utfördes af fru Charles Gautier såsom Pamazone du; Hyde Paroc och hr Charles Gautier, ridande den ståtliga fullblodsaraben Ibrahim Bey. Det utmärkta konstnärsparet bevisade genom dessa båda numror att ridkonsten är mer än en svår konst, att:den är en skön konst. Också gaf allmänheten, med all rättmätig förvåning och beundran öfver djeriheten och konstfärdigheten i de rent equilibristiska förevisningarne, med särdeles förkärlek sin hyllning åt den beundransvärda finhet, lätthet och behag hvarmed hr och fru Charles Gautier adlade den moderna ridkonsten. — Svenska Tidningen behagar finna att de betraktelser vi i vårt torsdagsblad framställde med anledning af det på anmodan åf könungens befallningshafvande i Linköpings län mot Aftonbladet anställda tryckfrihetsåtalets utgång äro7 ett paskillb mot landshöfdingen hr grefve Henning Hamilton, Detta var väl också det minsta Svenska Tidningen kunde göra för en man som satt sitt grefliga och landtmarskalkliga tamn i spetsen för storfisket af kontribueater, prenumeranter och annonsörer åt Sv. Tidningen. Men hvad vi icke lika lätt kunna förklara, är att Sv. Tidningen, som ifrar 8å oförtrutet för svenska språkets renhet, här så högst onödigt begagnat det utländska ordet spaskillp, i stället för det vida uttrycksfullare svenska ordet nidskrift, hvilket i Sv. Tidningens mun, med afse