I Melböurne hölls den 12 Mars ett meetin under bar himmel, der beslut fattades, hvar igenom auktoriteternas förfarande i den pro cess, som föres med anledning af orolighe terna i Ballarat, skarpt klandras. pA Mötet på Börssalen. Till öfverläggning om Stockholms folkskoleväsen. Vi återkomma till en närmare redogörels för fortsättningen af detta möte, i den må: utrymmet medgifver. Såsom tillägg till vår i förrgår meddelade redo görelse för diskussionen rörande folkskolefrågan vi det första samman:rädet å lilla börssalen sistl. tisdag torde vi först böra nämna, att hr protokollssekretera ren Arfvidsson icke satte sig emot att folkskoleväsen det i Stockholm borde till en viss grad betraktas oc bebandlas såsom en för hela hufvudstaden gemensan angelägenhet, men att han ansäg den enhet, som detta afsende borde åsyftas, bättre kunna vinnas ge nom en delegation af församlingarnes samtliga folk. :skolestyrelser, än genom en enligt komiterades för :slag vald särskilt öfverstyrelse. Rektor Svedbom m. fl talare fästade uppmärksamheten på de många olägen heter, som äro en följd af den nuvarande bristen på all enhet i behavdlingen af Stockholms folkskolevä sen, säsom t. ex. att hufvudstadens förssmlingar hva: för sig fattat olika beslat redan om den ålder, vid hvilken barnen skulle få intagas i fölkskolorna; at de likaledes hvar för sig bestämt eh så olika taxe ring af bufvudstadens invånare i och för folkskolor nas underhåll, att icke ens 2:ne af alla 8 församlingarne i detta afseende fattat enahanda beslut; at nägra församlingar gjort undervisningen i folkskolorns fri, andra deremot stadgat att särskilta skolafgifter skulle erläggas för de barn, som ! egagna skolorna hvilka afgifter likväl äfven, der de fionas, ingenstå des äro lika; att de läroböcker, som skol!styrelsen antagit till begagnande, äro till den grad olika i olika skolor, att ensamt uti biblisk tistoria icke mindre än 9 särskilta läroböcker begagnas, hvilket icke kan anna: än medföra stora ol:genheter vid de fattigare barnens ofta förekommande flyttningar ifrån en sköfa till er annan, fördröja deras framsteg, och stundom äfven onödigtvis betunga deras föräldrar med utgifter m. m. Derpä företogs till diskuterande den andra punkten af komiterades betänkande, rörande en öfverstyrelse. Kyrkoherden Ekdahl upprepade sitt yttrande att en Ufverstyrelse redan funnes och att huru önsklig en gemensamhet och en förbättring i de närvarande förhällandena än kunde vara, det dock vore till ingen ting tjenande och otillständigt att beslut fattas om en ny öferstyrelse, innan den gamla som existerar genom af Konung och Riksens Ständer fastställd lag, blifvit i laglig ordning förafskedad. Doktor Carlsson yttrade, att hvilka meningar man än kunde hysa om tillsaron af en öfverstyrelse för Stockbolms folkskoleväsende, det dock vore fullkomligt visst att en öfverstyrelse, som vill och kan ut föra de åligganden, som skulle tillkomma den här :afsedda öfverstyrelsen och ästadkomma ett verkligt ordnande af och en sann gemen :amhet i afseende på folkskoleväsendet, icke finnes. Talaren ansig en så dan öfverstyrelse vara af högsta behof påkallad, men önskade dock några smärre modifikationer i den sammansättning af nämnda styrelse, som blifvit i komi terådes betänkande föreslagen. Protokollsekret. Arvidsson yttrade sig emot en öfverstyrelse vald på det sätt och egande den befogenbet som de komiterade föreslagit; församlingarnes folkskolestyrelser skulle härigenom förlora allt utrymme för sin verksamhet och i sjelfva verket så ringa kunna uträtta, att det vore fara värdt att ingen skulle såsom ledamot i desamma vilja inträda. Doktor Cederschiöld fästade uppmärksamheten derpå, att det vore, med afseende på en i sanitärt hänseende riktig anordning af skollokaler m. m., af mycken vigt att en plats uti öfverstyrelsen inrymdes åt en läkare. Lektor Elfving yttrade sig för komiterades förslag och ädagalade nödvändigheten af en aktiv öfverstyrese, då ena sädan ätminstone de facto icke existerade. Expeditionssekreteraren Brandel önskade att mac skulle frängå den hittills följda ordningen i föredragningen och erhöll, efter förslag af ordföranden, försam ilingens medgifvande att man först skulle diskuters den blifvande öfverstyrelsens åligganden; men begynte omedelbart derpå sjelf att vidlyftigt orda om öfver:styrelsens sammansättning. I ett längre och särdeles warmt och lifögt föredrag sökte tal. ådagalsgga, att man i Stockkolms konsistorium redan egde den äskade öfverstyrelsen och att cet äfven af de särskilds folkskolestyrelserna blifvit såsom sådan erkänd, d? de till konsistorium inlempat till granskning sina försag till reglementen. Talaren lade de församlad på bjertat vigten af att icke på nägot sätt skilja folkskolan från kyrkans hägn och vård och yttrade sin farhåga att om presterskapet toge sin hand frän folk skolan eller blefve skildt frän all befattning med den samma, så skulle det religiösa lifvets utveckling derat lida mehn och folkskolan förlora folkets förtroende. Ordföranden erinrade derom att enligt den nyss antagna ordningen diskussionen nu skulle vända sig -omkring öfverstyrelsers äligganden; men det kunde äcke undvikas att hr Brandels föredrag framkallade äwskiliga andra yttranden som angingo frågan om en -öfverstyrelse i allmänhet. Biand flera talare som yttrade sig uppträdde kyrko:herden Ekdahl ånyo Säsom målsman för konsistorium ch yttrade att konsistorium uti ifrågavarande hänse ende aldrig försummat någonting; det hade nemligen ingenting annat att i detta falla göra än taga i be trak tande hvad som blefve till detsamma formligen hänskjutet af folkskolestyrelserna. Magister Siljeström ville uppskjuta de påminnelser hamn hide att göra vid hr Brandels framställning till dess fråsan om öfverstyrelsens sammansättning förekomme. Rektor Svedbom ansåg icke Stockholms stads konsistorium ha gjort sig skyldigt att mottaga nigra förebråelser för likgiltighet och uraktlätenhet i afseende på folk:skoleväsendet, just derföre att tal. vore fullt öfvertygad derom att nämde konsistorium icke vore någon ötverstyrelse öfver folkskoleväsendet. Den äter som vill betrakta konsistorium såsom en sädan öfverstyrelse, han päbördar det derigenom en ganska ansenlig skuld. Reglementen hade visserligen frän församlingarnes folkskolestyrelser blifvit till konsisto rium inskickade, men detta hade endast skett derföre att man saknade all öfverstyrelse och icke visste hvarthän man skulle sända dem, och tal. kände åtminstone en församliog, hvars till konsistorium insända reglemente sedermera aldrig afhörts. Med lika eller till och med störra skäl skulle man kunna anse stadsnämden soti ett slags öfverstyrelse. Stadsnämden utdelar till folkskolestyrelserna den andel de erhålla i allmänna undervisningsafgiften i Stockholm. Det är också bekant att det var först efter en från stadsnämden utgången påminnelse, som Stockholms församiiogar inrättade sina nuvarande folkskolor. Sedan nemligen, genom Kongl. folkskolestsdgan den 18 Jani 1842, blifvit stadgadtatt lärares anskaffande och sfolkskolors inrättande öfser hela riketskulle vara verk:gtäldt inom fem är efter nämda författnings utfär.dande, och en allmännvare rörelse inom landets öfriga delar till befordrande afdetta vigtiga syftemäl i fölid deraf hade uppstått. men ännu vid medlet sf år