Aftonbladet – 14 juni 1855, sida 2

UTRIKES. Stralsundsposten har i dag bragt oss tidningar från London af den 6, från Paris och Brässel af den 7, från Hamburg af den 8 och från Berlin af den 9 dennes. Franska Monitören meddelar nu flera utförliga rapporter om de sednaste krigshändelserna. General Pelissiers klara och omfattande rapport öfver striderna från den 22 till den 24 Mej lemnar en så fullständig öfversigt öfver dessa affärer och öfverensstämmer så fullkomligt med de enskilda korrespondensuppgifterna i franska blad, att några vidare meddelanden härom icke äro nödiga. Rapporter från amiralerna Bruat och Lyons redogöra för början af operationerna vid Azowska sjön. Det är märkligt nog, att Monitören deremot ännu icke haft någonting att meddela rörande den stora rekognosceringen mot Tschernajadalen den 24 Maj; af enskilda uppgifter i tidningarne vill det synas som om general Canrobert icke definitiit besatte Tschorgun, utan snart åter gick tillbaka öfver floden. DANMARK. Tyska blad berätta, att ryska agenter nyligen i Köpenhamn värfvat omkring 50 maschinarbetare och smeder för rysk tjenszt. FRANKRIKE. Constitutionnel innehåller en längre artikel af Granier de Cassagnac, som går ut på att bevisa, att Österrike gjort vestern ganska betydande tjenster och att ett krig i Tyskland för närvarande skulle vara mer till skada än fördel för .vestmakterna, då de mycket väl kunna uppnå sitt. mål: genom att bekämpa Ryssland på Krim, i Svarta och Hvita hafven på Östersjön och i Azowska sjön. Frankrikes. och Englands militärfullmäktige lära nu, sedan hvarje bopp om Österrikes medverkan gått förloradt, med det första vara att åter förvänta till Paris och London. Ett förslag har af advokaten Hir blifvitutarbetadt til en underjordisk jernväg genom Paris och hvarigenom alla stadens. hufvudqvarter skulle sättas i förbindelse. med bangårdarne. Man tviflar icke på att regeringen skall antaga detta förslag. : Man väntar med första utgifvandet af marskalk S:t Arnauds: korrespondens under åren 1832—54, hvari äfven inbegripas de bref som röra expeditionen till Orienten. I korrespondenser från Paris heter det, att kejsar Napoleon icke lagt Österrikes löftesbrott särdeles tungt på sinnet. Han har aldrig i detta hänseende gjort sig några stora illusioner. Han har i intima kretsar alltid yttrat sina tvifvel om Österrikes ärlighet i den orientaliska frågan, eller rättare sin öfvertygelse om dess oärlighet. Om man ett ögonblick trodde på Österrikes uppriktighet, så var det emedan man visste, att de ministrar, som i Österrike stodo i spetsen för affärerna, personligen äro vänner af alliansen med vest: makterna. Man visste då ännu icke att en osynlig kamarilla regerar bakom hrr Buols och Bachs rygg. Så väl ivom politiska kretsar som på börsen i Paris var stämningen god. Pelissiers energi har aflägsnat den förra misstämningen: Journal dez Debats yttrar i en revy öfver den politiska ställningen att Sverge för sitt deltagande i striden mot Ryssland fordrat en traktat, hvarigenom vestmakterna förbunde sig att.i tio år beskydda och försvara Sverge genom stt i Östersjön hålla en tillräcklig krigsstyrka, för att motväga den ryska. De till krigsministeren ingångna enskilda bidrag för det orientaliska kriget uppgå till 2,116,000 francs. Lordmayorn af London bebor jemte sin familj Hötel de Ville, der präktiga rum äro upplåtna åt honom. Den 7 öfverlemnade lordmayorn å Citykorporationens vägnar en adress till Seineprefekten, hvarpå denne afgaf ett svar både på franska och engelska, På af