Aftonbladet – 14 juni 1855, sida 1

STOCKHOLM, den 14 Jani. Vi hafva i allmänhet egnat liten eller ingen uppmärsamhet åt den massa af tryckfrihetsåtal som tid efter annan blifvit mot oss anhängiggjorda, för vår egen del rikligt ersatta för omaket genom upplysta och samvetsgrannt pröfvande jurynämnders utslag, och öfverlåtande åt våra motståndare att fröjda sig åt det bifall, som fjesket och lycksökeriet alltid böra kunna påräkna för sina lofvärda bemödanden att näpsa en besvärlig och misshaglig oppositionstidning, ty äfven när ansträngningarne ej bära den önskade frukten, lärer. dock den goda viljan icke sakna sitt erkännande. Vi skulle emellertid göra oss skyldiga till en alltför stor ohöflighet mot den. förnäme motståndare som sist behagat hedra. oss . med. en. anklagelse; om vi endast under. den obskura rättegångsafdelningen skulle nämna hans namn och redogöra för målets utgång. Linköpings. län har af gammalt den söta lukten af politisk rättrogenhet och underdånigt devouement, och det säges hafva lyckats inflytelserika och välsinnade personer att hittills i hufvudsaklig mån bevara dess befolkning för oppositionens smitta samt i stället sätta i dess händer företrädesvis sådana af hufvudstadens tidningar, dagliga eller icke dagliga, som, förkunna, den rätta allena saliggörande politiska. tron -.och de deraf härflytande kristliga dygderna. Det var, oss derföre.en oväntad utmärkelse att länets höfding, hr grefve Ilenning. Hamilton, en gång nedlät sig att taga kännedom om våra spalter för att hedra oss med ett nådigt åtal. Hans nära förtrolighet med den innersta tanken, hans ridderliga karakter och hans kända kraftfullhet gjorde honom . särdeles .egnad, att afhugga några hufvuden .på oppositionspressens -hydra. Han behöfde ej, heller länge söka efter en föranledning. Mer än en gång hade lönbränningen i hans län, bedrifven på ett sätt och i ett omfång som väckte hela landets undrande uppmärksamhet, föranledt personer i orten att medelst pressen söka, bilda den allmänna menihgen till. ett. motvärn mot det onda, hvilket motvärn väl visat sig icke vara att finna hos länsstyrelsen , och kronobetjeningen, och en af länets mest aktade possessionater inskickade till Aftonbladet några, enligt provinsens eget blad och talrika enskilda personers vittnesbörd, högst befogade anmärkningar om de skriande lagöfverträdelserna i grefve Hamiltons län, kronobetjeningens slapphet eller oförmåga att beifra -dem, och slutade med några ganska. sunda reflexioner öfver lämpligheten af det närvarande sättet att utnämna landshöfdingar bland militärer, hofmän eller sådana som mindre, än. hvilken annan -som helst hafva någon föreställning om-ensådan embetsmans åligganden. Denna artikel fann den höga länsregeringen i Linköpings län från början till slut uppfylld af smädliga uttryck mot länsstyrelsen och kronobetjeningen i och för deras-embeten, och begärde justitiekanslersembetets handräckning till:artikelns åtalande, med yrkande af strängt ansvar. Ej förr var detta åtal kändt inom. provincen, der det synes hafva väckt ett betydligt uppseende, förr än Aftonbladets utgifvare började att från nästan alla delar af länet mottaga bidrag till länsstyrelsens historia, så: vil med afseende på lönbränningen som i afseende på vägläggningsaffärer, skjutsinrättningen, kroghållningsväsende och en stor mängd andra polisoch kommunalangelägenheter inora länet, allt med de välvilligaste önskningar å insändarnes, sida för Aftonbladets frikännande, Vi skulle af dessa rika och i de yttersta de taljer ingående materialier lättare hafva sammansatt en bok än en försvarsskrift. Vihyste också en alltför stark tillit till den blifvande juryns rättskänsla och upplysning, för att vilja upptaga dess tid med genomgåendet af konungens befallningshafvandes i Linköpings. län meritlistor. Vår utgifvare nöjde sig med att