Aftonbladet – 13 juni 1855, sida 3

sig? Om han inte gjorde det dödade C— honom; han dödade honom säger jag. Helsa gos3sarne, hvar och en isynnerhet. Farväl. Se sån, sade Vincent, vore det icke för hans odrägliga tillgjordhet så — men han är frånvarande; vi skola icke göra honom het om öronen. Låtom oss dricka hans skål. Och sedan lemna mig allena med husets genius, förmodar jag, sade italienaren. Allena? der är er vän! pekande på genuezaren, hvilken låg och sof på sängen. Sömn är en öfvergående död: detär sämre än att vara ensam att ha en sofvande till sällskap. ÅhåF men husets genius; hvad vet du om henne? Vi få väl en beskrifning någon afton, g!ssar jag? Nej; det får ni ej; åtminstone icke förrän ni med mera vördnad vidrören detta ämne. Men läkare och medicine studerande äro allesammans materialister — ett uselt sällskap. Jag önskar hela slägtet åtfanders, isyonerhetemedan man väntar att de skola uträtta så mycket och de i sjelfva verket kunna göra så litet. Voltaire: som dref denna sats, förklarade läkaren för en olycklig gentleman hvilken hvarje dag uppfordras att utföra ett underverk — att göra hälsa och omåttlighet öfverensstämmande. Han var mildare än Talleyrand, hvilken alltid nekade att rekommendera en kock eller läkare, emedan han icke önskade att bliiva ansedd aom delaktig i mord i anledning deraf ! Hallo! hur står det till med signor? Tillåt mig att känna på pulsen!, och Vincent tog upp sin klocka med vigtig min och började räkna. : Signor Italiano, ni är i sanning ganska sjuk; att dömma efter de tecken som nu visa sig, skulle jag kunna säga att man med skäl kan frukta för ert lif..