Aftonbladet – 13 juni 1855, sida 3

Af en god middag och ea god matsmältning,, svarade en annan. Detta inverkar alltid på ett förunderligt sätt på honom. Riktigt, alldeles riktigt,, svarade italienaren; vi ha ett ordspråk, hvilket jag tror jag äfven sett på engelska; En öfverlastad mage gör denna planet till ett helvete — ett glas vin förvandlar den till ett paradis. Aha, nu begripa vi spökhistorierna, sade Clements. Messicursa, sade italienaren, jag vill icke berätta er några spökhistorier. J ären otrogna allesammans; jag vill icke gifva er ett nytt tillfälle till begabberi. Kom, Clements; vi få ingenting veta i afton. Stanna ett ögonblick,, sade Vincent, hvilken i detsamroa kommit in. Jag har ett bref från Howard, från hvilken vi icke hört något på en evighet... Han är vår melankoliske Jacques, som i veten; det vill säga då han antager denna karakter, emedan han tror att han skrifver väl och att det gör honom intressant. Se här är brefvet. Det skildrar med starka färger atmosferen i New-York. Hvilken narr han gör sig till, då han likväl i det hela är en förståndig karl! Hör: och Vincent läste ur brefvet: Du kan icke göra dig någon föreställning, min vän, om den narraktiga löjligheten afen New-Yorks säsong.. Menniskorna äro lättsinniga utan att vara glada och begifna på nöjen utan att vara upplifvade. De äro slösande utan smak och utan ädelhet. Tänk dig allt som är onaturligt, och du skall få något begrerp om sällskapslifvet uti min födelsestad , Karlen är kär i någon vacker flicka i NewYork, sade Partridge. — sAfbryt mig icken, sade Vincint; lyssna på det som kommer. Det är poesi vid Jupiter Ammon: