Aftonbladet – 12 juni 1855, sida 1

STETERTU URBKEVIAESVISF SIFULTIET. OTTO HELLSTEN. STOCKHOLM, den 12 Juni. Händelserna på den södra krigsteatern hafva sedan en vecka tsgit en afgörande riktning, men vi äro, med de underättelser som hittills ingått, ej i samma grad satte i stånd att följa dem i deras inre sammanhang eller förutse deras följder. Redan för flera veckor tillbaka erfor man att krigsplanen skulle förändras och armån rycka i fält i riktningen af Baktschi-Serai, för att tillbakatränga eller slå den ryska observationsbären och på detta rätt vinna möjlighet att fullkomligt innesluta Sebastopol, om hvars intagande man utan en sådan fullständig cernering tycktes hafva uppgitvit allt hopp. Em sådan diversion hade äfven i sanitärt och administratift afseende blifvit en nödvändighet. De allierades armer, som först mot sommarens annalkande hörjade att bli drägligt försedda för vinterfälttåget, voro ännu efter sommarens ankomst icke det ringaste rustade efter denna årstids fordringar, och vi hafva ännu ej erfarit att engelaka armån blifvit försedd med sommarkläder. Afseendet på truppernas helsa gjorde framför allt en rörelse nödvändig. Under hösten och vintern nedgräfdes i de allierade lägrens omedelbara närhet nära 40,000 döda eller stupade och 17,000 hästar och snor, som dukat under för fatiger, svält eller årstidens. stränghet. Det knappt halfalnsdjupa jordlagret ofvanpå klippbällarne räckte ej till att ens ofullkomligt skyla dessa lemningar, som halfmultaade öfver allt uppstucko ur jorden och vid den första vårsolen gåfvo ifrån sig en. förpestande stank. En ofantlig förbränning med oslickt kalk, hvarpå trakten lyckligtvis erbjöd god tillgång, afvände för en tid följderna af det onda, men dess källor voro endast ofullkomligt tillstoppade. Dertill komma audra olägenheter. Bergplatåen på södra sidan om Sebastopol, föga rymlig för 70,000 man, är absolut för trång för det nära tredubbla antalet som de allierade nu, efter turkarnes öfverförande och sardinarnes ankomst, utgöra; verkan af de nästan lodräta solstrålarne som falla på de hvita torra klip porna är förfärlig, och vattenbristen är tryckande i den högsta grad. Under sådana förhållanden beredde sig de allierade, att, med qvarlemnande af 60,000 man för att bevaka Sebastopol, rycka i fält, för att på samma gång uppsöka och slå den ryska fältarmån och intaga bättre positioner i det böriiga höglandet, som omfattar Baktschi-Serai och sträcker sig ända fram emot Simferopol. Detxvar i anledning af de stridiga planerna för denna rörelse som det högsta befälet öfver franska armen vexlades, och med Pelissiers öfvertagande af kommandot väntade man att de alijerade skulle oförtöfvadt sätta sig i marsch och anfalla Techernajalinien för att bryta sig igenom densamma, Någon sådan rörelse har icke ännu skett, utan de allierade hafva helt plötsligt åter med förnyad kraft vändt sina anfall mot sjelfva Sebastopol. Bombardementet började förliden onsdag, och omedelbart derpå togos de förnämsta utanverken på den östra anfallslinien, — de på den vestra voro redan förut intsgna — så att ryssarne nu icke blott synas vara trängda från alla sina mera betydande utanverk, utan äfven hafva fienderna tätt inpå sig i positioner som behberrska hela hafsviken, ottan, och de stora arsenalerna i förstaden Karabelnaja. Fransmännen stå på 10 måtres afstånd från Mastbastionen, som dertill genom explosionen af en mina blifvit allvarsamt skadad, och om ej den första underrättelsen om Malakofftornets intagande skulle bekräfta sig, så är det likväl nu, genom eröfringen af flera bland de verk som försvarade detsamma, så godt som redan i de allierades händer. Detta torn, beläget omedelbart framför de vigtigaste ryska magasinerna, och så att det beherrskar hela Karabelnaja och den inre hamnen, anses såsom nyckeln till de södra fästoingsverken,. De öfriga positionerna, som af de allierade blifvit eröfrade och tagna i besittning, Hvita tornet, Stenbrottsverken och redutterna vid Kölbalningsviken, beherrska ytterligare hela Sebastopolsviken, och man torde således kunna taga för afgjordt att de allierade hafva i sin makt att äfven utan en stormning förstöra i grund både de ryska skeppen och de dyrbaraste sjöetablissementerna, En betydlig del af det i de eröfiade positionerna uppställda artilleriet har också fallit i de belägrandes bänder. Medan sålunda Sebastopols öde ändtligen synes närma sig till afgörande, har de förenades expedition till Azowska sjön blifvit krönt med den mest fullständiga framgång. Ryssarne hafva derigenom ej blott gjort oerbörda förluster i redan samlade förråder, utan, hvad långt vigtigare är, blifvit afskurna från alla sina kommunikationer med fastlandet, utom öfver den smala landttungan vid Perekop, hvilken väg söder derom går genom de krimska stepperna och följaktligen erbjuder oerhörda svårigheter för större truppeller förrådstranspörter. De hafva nu utom Perekop ingen fast plats vid denna lagun, och då det sednare ej från sjösidan är åtkomligt för större fartyg, är det alltför sannolikt att dess befästningar åt denna sida icke äro särdeles fruktansvärda. En expedition mot Perekop skulle utan tvifvel lätt kunna landa under betäckning af flottans kanoner några mil söder om näset, under det, sedan de allierade gjort sig till herrar öfver Genitschi, en båtAR a AA LPA a TT