Aftonbladet – 9 juni 1855, sida 2

omvexlande och lockande konstnjutning. Programmet utgöres dels afen tableau vivant, arrangetad af hr W. Wolblfart efter et i Madrids museum befintlig tafla, Madonna del Rosario af Velåsquez, dels ett 4-akts skådespel af den bekante tyske dramaturg n C. Töpffer, kalladt En moders bild med prolog; och mellan dessa båda saker får man höra Beethovens bekanta, skönå römars Adelaide 8jungas af hr Ander, som för närvarände väcker en e tusiastisk beundran hos alla Stockholmsboar, både dem som hört honom och dem som ännu ickvarit så lyckliga. Hr: Svensson, som efter 34 års oafbruten :jenstgöring vid t-atern f.tt sig denna recett beviljad, har visat allmänheten den grannlagenheten att ej sätta priserna högre in de vanliga, d. v. s. de vanliga för ett par veckor sedan. — Man har i dessa dagar vid Slussen nedlagt den telegraftråd som skall förbinda telegrafbyrån med södra linien. Vid detta ställe fann man fördelaktigast att afvika från ofvanjordssystemet. — Kronoångfartyget Valkyrian utpasserade vid Waxholm i morse kl. 8, 1?! med en kanonjollsbataljon. — Enligt hvad som inhemtats afsen i vårt gårdagsblad införd notis, har förvaltningen af gatu! läggningsarbetena i Stockholm gätt i författning om afhjelpande af några: bland de mest öfverklagade bristfälligheterna vid en del af våra nyanlagda trottoirer. Öfverstätbällaredmbetet har äfven genom sin påminnelse om trottoir-rättens iakttagande i sin män bidragit att göra trottoirernas begagnande angenämare för de trafikerande. Emellertid. har denna myndighet hittills ej kommit att fästa sig vid ett nytt impediment, som blifvit lagdt i vägen för dem som begagna sig af trottoirerna. En del bodegare hafsa nemligen ntanför sina bodfönster anbragt s. k. mar-kiser för att utestänga solsträlarne, och dessa markiser ha på sina ställen, såsom t. ex. i Storkyrkobrinken, blifvit fästade så lågt, att de taga hatten af förbigående personer. En tillsägelse af polisbetjeningen i de trakter der fog till anmärkningar af detta slag förekomma torde vara nog att undanrödja ifrägavarande olägenhet. — Med anledning af ett par uttryck i den i onsdagsöch torsdagsbladen införda insända artikeln, rörande krig och fred, har Svenska Tidningen för i-dag en polemisk uppsats, hvari hufvudfrågan dock icke vidröres. i Svenska Tidningen undrar på att en insändare får, i Aftonbladet göra sådana uppgifter, som att det var Carl Johan som genom hemliga underhandlingar uppeggade Alexander att 1812 föra kriget mot Napoleon, och tycker det skulle vara roligt att veta, hvar dylika uppgifter äro att hemta. Då vi icke önska att förlänga denna polemik mellan Svenska Tidningen och vår aflägse boende insändare, skola vi för egen del upptaga denna punkt. Medgifvande att ett af vår insändare begagnadt uttryck, att Alexander på Carl Johans instigationer beslutade sig att bryta med Napoleon, ej är fullt egentligt, synes det oss genom de mest otvetydiga vittnesbörd vara på det klaraste ådagalagdt, att hadeicke Alexander i Åbo gifvit Carl Johan försäkringar om sin medverkan till denna sednares upphöjande på franska tronen, så hade Sverges fredsbrott mot Napoleon aldrig egt rum, Alexander hade då sjelf gjort fred med Napoleon, och det sannolikt på föga hugnerika vilkor. 1812 års politik var en dynastipolitik, som för utsigterna på franska konuogakrönan gerna lät de rättmätiga anspråken på Finlands återställande åt Sverge fara. Att sådan var Carl Johans ställning, derom kan Svenska Tidningen öfvertyga sig genom att taga någon kännedom om vissa för den Bernadottska tanken ganska upplysande ministerberättelser af Thornton i Castlereagh Memoirs and Correspondence,; hvilka böra vara så mycket mer bevisande som -den omnämde engelske ministern var ganska gynnsamt stämd mot Carl Johan. Lamartines och Vaulabelles historier om restaurationen kunna äfven lemna Svenska Tidningen åtskilliga bidrag till kännedomen om den rätta halten af den s. k. 1812 års politik. Carl Johan yttrade sjelf till Geijer (se den nyss utgifna sista delen a: Geijers skrifter) om 1812—13 års krig: Utan mig hade deraf blifvit annat — — — Utan mig kade Alexander troligen gjort I freda. Svenska Tidn. bestrider vidare några föga beI tydande biomständigheter i vår insändares uppI gifter om den för vänskapen med löjtnant Nat! och Dag arresterade officeren, och säger att det lej ver fängelse utan arrest på högvakt, hvilI ket efter militäriska begrepp ej lärer anses I såsom fängelse; att arresten varade endast 14 I dagar och ej en månad; att ransakning ej kunde komma i fråga vid en extrajudiciel bestraffninga o. 8. v. Slutligen upplyser också Svenska Tidningen, att en rysk invasion vintertiden öfver isen, i det omfång insändaren tänkt sig den, alldeles icke varit af Svenska Tidningen åsyftad, när den hotade oss med elt fruset Ålands haf. Denna fras torde således få betraktas såsom ett skrämskott, endas! brukbart nyss före vissa kreditiveller anslagsfrågor. — Bildande konst, Då det utan tvifvelin: tresserar många att närmare erfara, huru Sverges och Norges konst är eller rättare blir re presenterad vid expositionen i Paris, meddele vi följande förteckning efter den i Paris ut 1 SEN LE 212 2. ADEL SOK 1 ST UN et nig TEE