Aftonbladet – 8 juni 1855, sida 2

Nikolaistad, mer att nästan ingen kunnat förmås att underteckna ansökningen, hvadan det togs för gifvet, att hela pröjektet ohjelpligen förfallit. Af den i Aftonbladet införda skrifvelsen från Helsingfors af den 3 Maj, hvars innehåll öfverensstämmer med nyligen hit ankomna direkta underrättelser från Wasa, innemiades likväl, att ansökning-n, oaktadt de å underskrifterna, blifvit till kejsaren ingifven och — bifailen. Hvilket smärtsamt och vemodigt intryck denna underrättelse åstadkom-. mit på Finlands invånare kan man lätteligen föreställa sig. Det namn söm den nye kejsaren med ett penndrag utstrukit och öfverlemnat åt glömskan, utgjorde på visst sätt kronan för Finlands dyrvaraste och ärofullaste minnen, erinrande om sambandet med de store konungarne af Wasaätten samt om den ira och det ansgende Finland delat med det fordna moderlandet; och det var sannerli.en väntadt, att ryske kejsaren, som sjelf i rätt vedstigande lcd härstammar från konungahuset Wasas gruadläggare, konung Gustaf I, skulle lemna sitt bifall till Wasanamnets utplånande, då det endast var begärdt af några få föraktliga lycksökare. För att vara konseqvent blir det nödigt att äfven gifva Wasa iän och Wasa hofrätt andra namn, tilläfventyrg Nicolai län och Nicolai hofrätt, och det ir icke otroligt att namnet Sveaborg likaledes snart nog kommer att utbytas mot något russifieradt namn. Men sådana åtgärder skola likväl icke förmå att utplåna dessa namn ur nistoriens blad, och den ryske czaren kan icke tvinga andra länders invånare att i tal och skrift använda de namn han, i sin inbillade allmakt, sbjuder och befallers. Den för nya staden bestimda platsen, beägen på Clemetsö bys egor, nära Brändö namn, på ett afstånd af 67, werst (omkring a:dels mil) från gamla staden, är väl afröjd, men ojemn och fylld med ovanligt stora stenar, så att mycket arbete måste nedläggas på sprängning och planering. Under sistlidet år företogs, i anseende till krigshändelserna och len i följd deraf uppkomna penningbristen, intet annat arbete än nivellering af gator, och xommer under innevarande år arbetet ej heller att mycket fortskrida. Enligt den på kar:an lagda stadsplanen blifva gatorna mycket Sreda; och komma flera af dem att förses med allger. Byggnaderna lära äfven blifva nera storartade än i Finlands öfriga småstäder, men i rysk stil. En svensk arkitekt, hr Setterberg, hvilken under nyssförflutne månad aflagt traoch huldhetsed såsom fiask undersåte, är antagen till biträde vid stadens uppbyggande. Generalguvernören Berg, hvilken vid den middag som i sistlidne Februari månad för honom gafs i Wasa, underrättades om orsaken till hr Setterbergs vistande derstädes, )ttrade till denne, att han å bestämd timme och dag i Mars månad skulle inställa sig i Petersburg -hos ministerstatssekreteraren grefve Armfelt, utan att med ett ord antyda ändamålet med resan. Hr Setterberg inbillade sig i början att han fallit i onåd, och möjli3gen vore i fara att få resa längre i öster eller nordost än han önskade, men blef af guvernören v. Rechenberg omsider upplyst om att han skulle resa till Petersburg för att taga kännedom om derstädes förekommande olika slag af byggnadsstil, och derifrån i sådant indamål begifva sig till Moskau. Dylika mystiska befallningar utgå esomoftast från de maktegande i Ryssland, så att stundom det som. efter sannolikhet kan tydas såsom ett tecken till onåd, i sjelfva vecket är ett bevis på motsatsen, samt tvärtom. Den största olägenheten för stadens invånare blifver det icke obetydliga afståndet från stadens jord, hvaraf den donerade löser utgöra icke mindre än 18 mantel. Den anlagda kanalen, på hvilken betydliga kostnader blifvit aedlagda, Kommer ej heller att på långt när medföra påräknad nytta. Dock torde dessa olägenheter uppvägas af den stora fördelen f stadens läge vid hafvet. Att den nya staden blifver säte för länets guvernör faller af sig sjelft, och troligen kommer äfven hofrätten att få sin station i staden. Men hvad månde då blifva af det nuvarande vackra hofrättshuset? Sannolikt — en rysk kasern. Konung Gustaf III, som lät uppföra denna ståtliga byggnad, kunde väl aldrig föreställa sig att dessa hvalf och salar i en ej aflägsen framtid skulle genljuda af knutpiskans slag och de jemmerrop, som inom de ryska kasernerna så ofta framtvimgas genom detta redskaps applicerande på halfvilda slafvars ryggar. Aase å