Aftonbladet – 6 juni 1855, sida 3

Om Stockholms Folkskoleväsen. () II. Genom de utdrag vi anfört ur de af komiterade meddelade officiella uppgifterna har blifvit ådagalagdt, att af de 8465 barn, som år 1852 funnos i Stockholm inom åldern 7—14 år, icke fullt hälften voro inskrifna uti offentliga skolor eller sådana enskilta, som kunde anses vara af mera varaktig natur, att något öfver en fjerdedel erhöll någon undervisning i enskilta skolor af mera tillfällig art eller i hemmen, samt slutligen att nära en fierdedel, eller omkring 2000 barn, voro i fullkomlig saknad af all undervisning, vare sig i offentlig eller enskilt skola eller ens uti hemmen. Vi vilja icke här undersöka, hvad det ien framtid möjligen kan blifva af dessa 2000 barn, som under större eller mindre del af den tid, då de företrädesvis borde uppfostras till gudsfruktan, arbetsamhet, ordning, lydnad och duglighet för lifvet, måste uppväxa utan all uppfostrande undervisning, till en stor del måhända midt uti en omgifning af orenlighet, råhet och laster. Kanske kommer en gång deras lefnadshistoria att tecknas i polisens och domstolarnes protokoller, och de sjelfve att förr eller senare betunga fattigvården eller befolka fängelserna. Det är så samhällen plöga straffas för sin vanvård om det uppväxande slägtet. Och lida vi icke månne redan straffet för hvad våra fäler eller hvad vi sjelfve i detta afseende försummat? Men hurudan är då den undervisning samhället består, eller med andra ord de framsteg, som göras af de jemförelsevis bättre lottade, som verkligen komma i skolorna? Vi tala naturligtvis här icke om de under åtskil liga olika amn belintliga högre skolorna, som till stöne eiler mindre del wuderhållas af staten, uta, om de egentliga folkskolorna. () Se Aftonbladi n:r 123 och 127. ERE EEE a