Aftonbladet – 4 juni 1855, sida 3

göra slut på Pauls besök i hans hus. Det skall visa sig att Paul sjelf påskyndade denna brytning. an kunde icke längre uthärda ovissheten. Han begifver sig således en morgon till Nicolas Crosiers boning, som låg ett litet stycke utom byn, i afsigt att söka ett samtal on den gamle mannen och få sitt öde afgjordt. så BETR Nicolas ut på den lilla bänken frams för huset, hvarifrån man hade utsigt till ha s trädgård och ängar. Han läste Pauls ärende i hans. ansigte och var ganska glad att det efterlängtade tillfället kommit. Han helsade höfligt på den unge mannen och bad bhonom -sitta ned. Den sednare var för mycket upprörd för att sätta sig, utan framförde sitt ärende genast. Ni önskar att giftaser med Fanchette?.2 Med er tillåtelse,,säde Paul DygsamtEg Hvarråed. skall ni försörja henne 2 frågade Nicolas buttert. Paul tvekade; han blef icke öfverraskad, ty han visste att denna fråga skulle föreläggas hoiom; men nu då den blifvit honom förelagd, kände han styrkan deraf kraftigare än 1å han:för sig sjelf betraktat den! jäses .SHvad skulle ni försörja henne me 2 ek? Jag skulle arbeta från morgon till qväll, och: hon-skulle icke sakna någonting, sace Paul med besluteamhet,f) Dessa ord klinga vackert, och ni är utan wifvelsen rätt vacker gosse, sade Nicolar; roniskt; men säg mig, Paul Ferval, är i verkligen en sådan dåre att ni tänker att jeg harlust, att kasta. bort Fanchette till. en lat, sdugligslösdrifvare — en som aldrig sjelf förjenat sig saltet i sin soppa och som, nu då hans far. är död, vill att hans svärfar skall försörja chonom. (Forts. följer).