ningskraft, då de till en hufvudsaklig del ut göras af leksaker. ---Här-ätr; som ni väl kal föreställe-ery den--militäriska afdelningen in gålutidardem minst välförsedda eller den mar skänkt minsta omsorgen. I detta hänseende äro tullföreningens bidrag desto mera till fredsställande, som de ärd särdeles lätta att — mobilisera. I sjelfva trappan, der denna lek: saksexposition fortsättes, ega våra piltar de ovärderliga nöjet att se engelska och franske tennsoldater i grund tukta ryssar af samma metall; vid åsynen af alla dessa franska, engelska och turkiska uniformer kan man omöjligen tvifla på att här är fråga om slagen vid Alma och Inkerman. Vi äro nu uppe i första våningen, dit vi inkomma genom. Hansestäderna. Der finnas ännu ingenting anmärkningsvärdt. Preussen och Österrike (i första våningen) äro.-ännu sysselsatta med utpackningen. Vi vilja hastigt genomgå dem och genom hela denna massa af varupackor, mer eller mindre vådliga för våra ben, söka utan något missöde hinna fram till Belgien. Vår lilla intressanta granne har sin närbelägenhet att tacka för ått hon redan gjort sin toilette. Hon draperar sig med sina luftiga spetsar och fina tyger, på samma gång hon pekar på sina bokhandelsartiklar, som det för henne är en så lätt sak att sälja för billigt pris. — Genom en egen geografisk anordning ha Förenta Staterna fått sin plats näst intill Belgien, men här i första våningen, liksom på nedra botten, återspeglas de amerikanska stjernorna endast af tvenne tomma väggar. Frihetens land! du är bland de sista att infinna dig vid det fredliga folkmötet! Efterverlden skall knappt kunna tro det. Vi återfinna här England, som medelst sina beuhdransvärda trikotfabrikater i början väcker hos oss stor lust att kasta alla andra slags kläder på elden; ännu mer värderar jag dock dess skottskatyger, dess juvelerarearbeten, dess fotografier, dess ojeröförliga bokbinderialster, dess vackra graverade silfverarbeten, som synbarligen gått framåt efter 1848, det år (förlåt att nationalfåfängan sticker fram litet), då våra parisiska arbetare gingo öfver till Englands jord, för att der söka sig en bergning, som fattades dem i Paris. Vid sidan af den engelska expositionsafdelningen utbreder sig såsom ett bihang dertill den ostindiska, der man visserligen träffar en hel mängd kuriösa och obetydliga saker, men derjemte äfven åtskilligt, som i glans och prakt öfverträffar allt annat i samma slag. Dit räknar jag sjalarne från Kaschemir, de med guld och silfver inväfda musslinerna, ett rajahtält .med dess egendomliga inredning, hvaribland figurerar ett schackspel, sådant blott en hindostans tålamod kan åstadkomma det, och hvars pris gränsar till det fabelaktiga... . På återvägen från yttersta galleriet träffar man . åter--på-tommear platser... Dessa äro bestämda: för andra orientaliska alster, hvaribland särskildt må nämnas Greklands och Turkiets. . e-italienska staterna, som nu följa i ordningen, hafva varit mera påpassliga. Toscana framlägger sina alabästeroch märmorsaker, Rom sina förtjusande Mösäikarbeten. Vid slutet af detta galleri kommer man till det sidogalleri som helt och hållet upptages af den franska afdelningen, hvilken ej heller är på långt när fullfärdigs Vi befinna 088. i den afdelning somi är bestämd för sidenväfnader och andra tyger. Det är detsamma som att säga att vi inträda i Lyon, och om i ock skölle beskylla mig för en öfverdrifven nationalstolthet, kan jag omöjligen hinIra ett utrop af beundran att undslippa mig. vilken fasthet, hvilken skönhet, hvilken smidighet i dessa tyger! Hvilken rik uppinning i mönstren! Hvilken mångfald; hvilken mjukhet i färgerna! Hvilken smak; hvilet behag i deras sammanställning! Hvarje Yfdelning i industriexpositionen är utan tvifvel gnad att uppväcka mångfaldiga önskningar, men säkert är att ingen kommer att göra ett så starkt intryck på damernas lifliga fantasi orm. denna. Jag fan visserligen ioke låta bli utt sucka på alla fäders, äkta mäns och fästnäns vägnar, då jag ser de indiska sjalarne, 3risslerspetsarne, de engelska juvelsmyckena ). 8. V. De af våra stackars landsmän. som finna big i nyssnämde belägenhet ega dock ulltid den utvägen att vädja till fösterlandssätislan, att orda om det olämpliga uti att Utför mycket uppmuntra främmande länders ndustri; men komna till den afdelning der le lyonska tygerna skimra i sina praktfulla ärger, hvad skola då våra stackars fransmän ja att svara sina fransyska hustrur och döttar, i detta särskilta fall mera fransyska än ågonsin, särdeles som de nu, till stöd för ina böner, kunna åberopa sjelfva patriotisaen, som förut blifvit begagnad som ett vaen mot dem sjelfva! ... Efter de färdiga arbetena nu äfven några rd om det ämne, hvaraf de äro gjorda. Den ranska expositionsafdelningen slutar der vi u äro med en fullständig samling af profver å silket i dess olika stadier af bearbetning, . nda från den af det råa silket omspunna uppan, då den inneliggande masken dödas f menniskan innan han ännu hunnit utbilda ig till fjäril, och till den glänsande silkesärfvan, som blott väntar på väfvarens skyttel. . Schweiz, som nu följer, inbjuder oss att aga i betraktande dess rika broderier och vöbeltyger. Derbredvid visar Holland oss åtkilliga vackra mattväfnader och ådrager sig ppmärksamhet för de kuriösa sakerna från ess österländska kolonier. Derefter följa de tomrum, som snart koraTA dan