STUDENTÄFVENTYR I PARIS. RICHARD B. KIMBALL. ) EH Öfversättning. E Ännu fem minuter. — Ernst såg henne komma gående genom galleriet, Hans hjerta klappade häftigt. Fan kunde med möda återhålla sin rörelse. Då föremålet för hans dyrkan närmade sig, märkte han att hon icke var åtföljd af betjenten som. ständigt var med henne. Hon gick likväl framåt med hastiga steg, såg sig omkring:med en tvekande blick och satte derefter sjelf fram en stol åt sig, ordnande sig till sitt förmiddagsarbete. Ernst anmärkte dock att hennes utseende bar spår af oro, och att hennes klädsel var i oordning, och vissa delar deraf föreföllo som om de nyss varit släpade i gatsmutsen. Hon aftog hvarken hatt eller schal. Detta ensamt skulle knappt ådragit sig Ernsts uppmärksamhet, om icke den unga flickans utseende föröfrigt varit så besynnerligt. Han blef så djupt gripen deraf att han, glömmande sitt förut fattade beslut, tog sin penna och började att göra ett utkast till hennes porträtt. tg Under det han var sysselsatt dermed och helt och hållet inbegripen i sitt arbete, reste sig föremålet för hans utkast och gick fram till honom. EäEmst blef purpurröd och kastade, som en öfverbevist brottsling, ofrivilligt undan papperet hvarpå han ritat. tcoNi ritade af mig?, sade hon. fö, Vid min hedero, svarade Ernst djupt rörd, pvid min heder, det var oirivilligt, och han ref sönder papperet i små bitar för att bevisa sin oskuld. ) Se Aftonbl. n:o 115, 117,! 118, 121, 123, 124, och 125.