Aftonbladet – 31 maj 1855, sida 3

gården hörande till huset vid Rue Copeau. Jag vet icke hvarföre studenter ha den vanan att förena sig utanför en ingångsport. Att så förbåller sig är ett faktum som icke kan bestridas. Hvem vill åtaga sig att förklara det? Det var en vacker, angenäm dag, mot slutet af året. Bladen började falla af och luften. var höstlik. De unge männen gingo en och en ur matsalen ut i trädgården. med pipor och cigarrer; några med böcker i händerna; de flesta hade mössor, men här och der syntes en hatt. på. någon beslutsam amerikanares hufvud, hvilken på detta sätt visade sitt förakt för rådande bruk. Bland sällskapet var en polack, två engelsmänner, tre amerikanare, två tyskar; der var äfven en italienare, en irländare och en genuesare, förutom åtskilliga hvilkas fädernesland man aldrig erfarit. De voro till största delen ynglingar som studerade flitigt, temligen föga frågade efter sällskapslifvets vanliga fordringar, men med ett bestämdt mål sigte. De flesta studerade medicin. Irländaren var af romersk-katolska kyrkan och egnade sig åt teologi. Hans namn var James Daloney. Hvar han nu är, vet jag ej. Han skulle snart prestvigas, och arbetar utan tvifvel någonstädes i sitt kall. Om hans öga händelsevis skulle falla på detta blad, anhåller jag att på detta sätt få sända honom en vänlig helsning, ty jag är viss att han icke förgätit sin vistelse vid Rue Copeau. eller sina kamrater der. Den ene af tyskarne hette Franz v. Herberg. Han var målare och sin konst tillgifven af kropp och själ. Han var välvillig och öppen, något känslig för kritik, hade ädel karakter och utomordentligt gladt och muntert lynne, ehuru han stundom ötverfölls af nedslagenhet. Den andre tysken, Jakob Wahlen, stude