Aftonbladet – 30 maj 1855, sida 3

för hvars räkning restaurationen bedrifves, var dag inkallad. till poliskammaren och dömdes att böta 7: fdr 16 sk. bko, hvarjemte de anhållna dricksvarorns förklarades förbrutna. — Tre å Prins Carls inrättning intagne minderäriga gossar, hvilka klättrat öfver muren och rymi der:från, hafva af polisen blifvit å Djurgården gripns och återförda till iorättningen. Alla tre hade sprättat de röda revererna från sina gräa kläder, för att icke så jätt bli ertappsde. — Ransakningen med timmerverkgesällen Nils Liefberg och dess hustru, tilltalade att nattetid hafva lockat en person upp i deras bostad och dä han icke förmätts lemna så mycket pengar som fordrades, illa misshandlat honom, är nu till rädhusrätten remitteradt. Hustru Liefberg ställdes å fri fot rills vidare. — Då det mot äkaren Holm väckta ätslet för hans förfarande vid ett bästbyte f rekom i poliskamma ren, kunde angifvaren icke styrka angifvelsen, hvadan öfverståthällareembetet förklarade sig icke kunna upptaga mälet, utan hänvisade parterna atttvista inför rädhusrätten. — Jernarbetaren Carl Johan Wahlberg var i går uci poliskammaren tilltalad att sistl. pingstdags afton hafva i rusigt tillständ å Nya Kungsholmsbron upp fört sig våldsamt och oskickligt mot derstädes posterade gardisten vid Svea lifgarde n:o 95 Andersson. I brist af bevis frikändes Wahlberg från ansvar för fylleri men dömdes att för sitt oskickliga beteende, att förfördela en postkarl, böta 6 rdr 32 sk. bko eller i brist af tillgäng till böter undergå 7 dygns fän gelse vid vatten och bröd, samt ersätta Andersson för sin inställelse med 32 sk. bko. — I gär voro en mängd personer inkallade till po liskammaren och bötfälldes för fylleri och oljud under de bäda förflutna helgdagarne. Bland de tilltalade vore tvenne lärlingar, den ene 15 och den andra 16 år gammal. — Pigan Björkman, hvilken i December månac sistl. år anlände bit från Norrköping, hvarest hon är född 1829, har blifvit beträdd med att under sitt vi staode härstädes hafva stulit i salubodarne. Pingstafton hade hon inkommit uti lärftskramhandlaren Meurliags å söder belågne salubod och begärt få se på svarta sideoschaletter. Bodbetjenten hade vid Björkmans afligsnande saknat 2 schaletter och, efter det Björkman blifvit anhållen ,anträffat desamma instuckna mellan. koftan och klädningen. Polis efterskickades, och v:d af kommissarien Johnsson ä vaktkontoret anställd visitation ä Björkman anträffades ytterligare 2:ne kulörta silkesschaletter, en bondi bomullstråd, en bundt cigarrer, samt assistanssedlar å tvenne shac letter, för hvilket lån Björkman köpt sig ett elegant parasollett. Visitation anställdes derefter uti Björknans bostad i huset n:o 74 vid Besvärsgatan, utar stt i hennes kista nägot misstänkt anträffades. I gär från häktet installd till polisförhör sökte Björkmar söra troligt, att hon af misstag stoppat schaletten ji stället för näsduken under koftan... Hon uppgaf sig icke haft tjenst härstådes, utan försörjt sig med att sy kläder. Målet uppsköts, och skulle de anhållna persedlarne lysas upp. — Pigan Lovisa Edström hade till i går begärt kallelse ä gardisterne vid Konungens andra lifgarde, a:o 61 Carl Johan Hagström och n:o 56 Pehr Gustaf Andersson, båda tvä vid major Sandels kompani, med yrkande om ansvar för det hon blifvit af dem på gatan så illa misshandlad att hon mäst ä fältskärsstuga införas och förbindas. Pigan Edström uppgaf att Aagström i flere dagar sökt att försätligen anfalla henne derföre att hon förebrätt honom att han uti Edströms bostad misshandlat en äldre qvinna, och Edström derefter genom klagomäl hos befälet förskaffat Hagström arrest inom kasernen. Nu hade Hagström och Andersson passat ut Edström, då hon ensam kom från sjön efter att ha klappat kläder, hvarpå Hagström först kastat omkull Edström på gatan och Anlersson derefter sparkat och tilldelat Edström de äkommor hon erhållit i hafvudet. Nägon bevisning hade hon icke att förebringa angäende våldet, och poliskommissarien Backlund, hvilken då ätal göres mot sardister oftast synes göra sig föga vinning om de illtalades befordran till straff, fann icke heller skäl att inkalla bevisning, hvarföre mälet fick förfalla Ar polismästaren De Mare fästade kompaniombudets ippirärksamhet på att Hagström vid förhöret icke var ykter, äfvensom att kompaniombudet då pigan Edtröm lyfiade på sin halsduk och visade en större olåsterlapp i pannan inför sjelfva dombordet utbrast ett groft skratt. — Kompaniombudet var en underfficer.