Aftonbladet – 19 maj 1855, sida 3

Men om detta ämne i det antydda dubbla hän. seendet, för statens ekonomi och den enskildtes hushällning, någonstädes förtjenar uppmärksamhet, så är det väl i värt fäådernesland, som eger vidsträckta, fordom fiskrika skärgärdår och hafskuster, och hvars vidt utbredda yta är så ymnigt beströdd med insjöar, floder, strömmar och träsk, hvilka alla kunde göras fruktbara och bringas till mer eller mindre tik afkastning. Likväl klagas nästan öfverallt öfver brist på fisk, och på mänga ställen, der fisket för mindre än. en mansälder sedan var rikt, har det nu nästan, eller alldeles, upphört.s Förf. nämner såsom hafvudsakligaste orsaken till denna fiskfattigdom de härjningar för hvilka fiskrommen och fiskynglet på ätskilligt sätt äro underkastade och genom hvilka knappast en tiondeådel, efter andra en bundradedel, af..de I--gda romkornen komma till lif och utveckling. Konsten att freda och värda nämde rom och yngel är nufunnen, så att nästan hvartenda romkorn befruktas och blir lefvande. Man kan nu så fisk i vattnen, likasom man sär säd på äkrarne; och 4å man vet hur mycket man ärligen sätt af hvarje fiskslag, och huru många är fordras för hvarje slag att hinna en viss storlek, så kan man derefter beräkha ärliga skörden och upps attia afkastningen, vare sig i antal eller pundvigt. Det förstås att detta kan ske blott approximatift, liksom man blott approrximatift kan på förhand berälna ärliga revenyen af en skog eller jordegendom. Härigenom böra egendomar med fiskevatten kunna komma att stiga i värde, likasom egendomar med jord, som kan odlas, i sednare ären stigit i värde genom ett förbättradt åkerbruk. Den möärkvärdiga upptäckten har föranledt tillkomsten af en ny industri, för hvilken förf. föreslär benämningen fiskodling (i Frankrike kallad Pisciculture). — Det finnes tre slags fiskodlingsmeto ! er, af hviika hvardera lämpligast kan användas för olika slags fisk. Författaren beskrifver dem samtliga utförligt. Den första är äfven i det afseende intrdssant, sit den är uppfunnea här i Sverge kring metlet af förra seklet af en rädman C. Fr. Luad i Linköping ) oeh af honom praktiserad i sjön Roxen, men den ådrog sig icke den uppmärksamhet den sö väl förtjente; nu bar den utomlands blifvit upptagen och berömd. — Ungefär vid samma tid som rädman Lund gjorde sin uppfinning, att på ett mera naturligt, lätt och enkelt sätt öka fisktiligången i insjöar och floder, uppfann J. L. Jacobi i Tyskland en metod att med konst befrukta fiskrommen, och att, sedan den blifvit utkläckt, plantera fiskungarne ifloder och dammar. Denna metod har anviadts med framgäng i flera länder, dock mera enstaka, tills den på slutet af 1840:talet väckte förnyadt uppseende i Frankrike, der tvä fattiga fiskare i Vogeserna, utån att afveta Jacobis uppfinning, genom egen eftertanka kommo till samma upptäckt, som redan varit gjord nära ett:ärhundrade förut. Från denna tid har den blifvit med stort intresse omfattad öfveralli i-Europa och har redan bildat en egen literatur, som årligen ökas. — Den 3:dje metoden för fiskodlibg bestär uti att taga fiskyngel i de vatten hvari det gär, och släppa det idem, man vill förse med fisk. Detta odlingssätt är isynnerhet användbart för älen, som icke låter sig annorlunda planteras. Äfven denna fiskpläntering, yttrar förf.:, förtjenar uppmärksamhet. Här finnas i landet tallösa, alldeles fisktomma, men ofta grodfulla kärr och mossar, som kunde underhälla denna fisk och derigenom utan kostnad gifva rik äfkastning;: helst :älen är i värde ungefär lika mbd laxen — den dyraste af all fisk. i Det är intet tvifvel, säger förf. vidare, att ju fiskodlingen kan blifva en ty industrigren och af betydligt gagn äfven fur Sverge, isynnerhet om våra större egendomsherrar sjelfva vilja intressera sig för saken och ålägga sina fiskare att efter föreskrif: handhafva den. Den är ej konstigare än att den snart kan inläras, och kostnaden är obetydlig, men vinsten stor. Det var en af Skänes possessionater, f:iherren Rutger Maclean, som för 170 är sedan började no total förindring i Skäönes jordbruk. Majoren C. G. Stjernsvärd och friherre Er. v. Nolcken m. fl. fortsatte snart förbättringen, hvilken genom de införda enskiftena smäningom vann allmän efterföljd äfvån hos. allmogen och lyftade. denna industrigren till en aldrig anad afkastnning och provinsen till d.t väl ständ, hvari den nu alltjemt fortgår. Sverges upplysta possessionater kunna ocksä verksamt bidraga ätt utbilda den här ifrågavarande industrigrenen, som äfven kan blifva af oberäkneligt gagn. I stället för att sänka sina sjöar, för att komma åt litet mera hö, kunna dessa göras fruktbärande, lemna rik afkastning och bibehällas till prydnad och gagn fr landet. (L. W.) ) Rön om fiskeplanteriog utiinsjöar. Vetensk. akademiens bandl. 1761, sid. 184. —