Aftonbladet – 18 maj 1855, sida 2

Ty NB DEt If alstelde pa armen, och att kabinettet asagt sig hvarje kontroll deröfver. Hvad fälttågets plan vidkommer, så yttrade hr Sidney Herbert i hufvudsaken, att allehanda förberedelser blifvit gjorda till Balkanliniens försvar; men att man emellertid allt ifrån början haft Sebastopol i-sigte :såsom hufvudföremål för anfallet. Att till detta ändamåls vinnande ett. vinterfälttåg. på Krim kunde bli af nöden, hade ej fallit någon in; man hade beräknat att på en gång med storm kunna bemäktiga sig fästningen. Derefter har komitån äfven förhört amiral Dundas, som förlidet år kommenderade engelska flottan i Svarta hafvet. För de iintreg santa upplysningar han meddelade skola vi i morgon redogöra. . Äfven i Londonerdistriktet Marylebone har hållits ett möte för befordrande af administrationsreformen: ro. Tolf kompanier artilleri ha erhållit befallning att hålla sig i beredskap att afgå till krigsskådeplatsen. Uti arsenalen i Woolwich har -befallning inträffat att genast till Krim afsända 2000 bomber (hälften 13-tums, hälften 10-tums). Underrättelsen att man behöfde dessa projek tiler hade 24 timmar förut afgått från Seba stopol. Den regerande hert gen af Sachsen-CoburgGotha, prins Alberts broder, harankommit till England. Med anledning häraf och isammang med klagomålen öfver regeringens handa lingssätt yttrar Sun sin öfvertygelse, att lord Palmerston och drottningen äro fullkomligt engelskt sinnade; det engelska folket är naturligtvis också engelskt; men alla tillsama mans förmå ingenting emot — Sachsen-Coburg-Gotha! : Drottningen skulle såsom i dag, den i8, personligen utdela Krimmedaljerna til! en del från Orienten återkomna invalider. I Dover träffas förberedelser till mottagande af första afdelningen af främlingslegionen, som insan kort ditväntas. Flera krigsfartyg ha afgått till Hvita hafvet. TYSKLAND. Preussen. De halfofficiella preussiska kors respondenserna låta sig nu angeläget vara att söka begagna sig af den: falska och-vacklande ställning i hvilken Österrike kommit; för att söka nägot höja det officiella Preussen i Tysklands opinion; bland -annat framhålla de, att Preussen icke väckt och sedan svikit några förhoppningar, och neka på det bestämdaste att Preussen haft någon del i detsednaste bemedlingsförslaget, och likaså motsäger man ett kurserande rykte om en sammankomst mellan kungen af Preussen och kejsaren af Österrike. Konungen är ännu icke riktigt frisk, ocr läkarne hafva rådt honom att begifva sig till Erdmansdorf för att njuta af den stärkande luften vid foten af Riesengebirge. Hans resa till Königsberg, till firande af stadens 600:års fest, skali vara uppskjuten till September. g ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves den 12 Maj: Det är nu en allmänt känd heml ghet att de af Österrike förberedda sednaste ryska förslagen blifvit af vestmakterna helt enkelt tillbakavisade -och icke, som man i början boppades, öfserlemnade till fredskonferensens . pröfning såsom användbara föreningspunkter. De på detta sätt gestaltade förbällandena bereda rnaturligtvis vår press en ytterlig förlägenhet, emedan den icke mer tilltror sig att inlåta sig i konjekturer öfver Österrikes nuvarande gtällning. De svårt nediryckta fredsförhoppningarne skola icke heller kunna särdeles hållas uppe genom den allmänna situstionen, emedan numera man icke lätt kan tänka på-något snart sammanträde af konferensen. Nu uppträder frågan om Österrikes vidare förfarande i förgrunden, och är jag icke illa un-.: derrättad, så torde till att börja med en framställning af vestra kabinetterna till Österrike, att låta sitt ultimatum afgå till Ryssland, svårligen realiseras, emedan Wienerkabinettet först vänder sina blickar till Tyskland -och framförallt Frankfurt innan det skrider till ett så afgörande steg. Den diplomatiska skådeplatsan torde derföre i Frankfurt utveckla ovanlig verksamhet, och det är otvifvelektigt att kejserliga österrikiska presiderande sändebudet grefve Rechliery redan i nästa vecka är i besittning af nödiga instruk:ioner, hvilkas uts förande från hans sida förbundsförsamlingen i hvarje händelse snart måste utvisa huru mygt ket Österrike kan förlita sig på Tyskland ifall det vill vidare utsträcka sia aktiva politik emot Ryssland. Emellertid kan jag med stör. sta bestämdhet berätta er, att Österrikes -vänskapliga förhållande till vestmakterna, oaktadt Droyn de VHuys afsked, som dock måsta ha varit en följd af den österrikiska pohtis ken, och oaktadt den hotande engelska ministerkrisen, intet ögonblick blifvit stördt, Da båla vestmakternas sändebuds rådplöägningar med grefve Buol fortgå på samma sätt som före den nuvarande krisen. I gr försiggick en sådan i närvaro af Portens båda sändebud, och jag tror mig vara väl underrättad, då jag meddelar er att denna rådplägning hade afseende på de turkiska vasallfurstendömenas blifvande ställning. En korrespondent från Berlin till Börsenhalle skrifver den 10 dennes, att ombytet inom franska ministeren sannolikt häntyder på ett ombyte i Frankrikes politik, men att man deraf icke får sluta till någon mbotsvarande förändring i Österrikes eller dertill att, som ryktet sagt, grefve Fiquelmont skulle bli Buols efterträdare. Man har uti Wien icke blifvit rysk med ens, men skyggar ganska uppriktigt tillbaka för ett krig med Ryssland, ja, af financiella grunder, för ett krig öfver hufvud; Ännu har man icke uti Wien fattat sitt afgörande beslut; manshar äfven: med det sednaste bemedlingsförslaget gjort blott ett försök, som är en länk uti förlägenhetspolitikens kedja, och icke heller så alldeles olyckligt, eftersom man lyckats intressera hr Drouyn för förslaget, och hvem vet, hvad som kunnat inträffa, om detta förslag kommit i dagsljuset samtidigt med underrättelsen om en allvarsam