Aftonbladet – 10 maj 1855, sida 2

Article Image
ÖR nn nn rn till Paris beherrskade honom såsom en fix idg, och för att skaffa sig respenningar arbetade han dag och natt, men då poliskommissarien ej ville visera hans pass för Paris, ställdes det på London, öfver Calais. Det säges, att man funnit 500 fr. i guld uti det rum der Pianori bodde. I Paris vistande engelsmän ha genom en deputation öfverlemnat en adress till kejsaren med anledning af mordförsöket. ENGLAND. Såsom redan på telegrafväg blifvit omförmäldt, har krigssekreteraren hr F. Peel i underhuset tillkännagifvit att regeringen hyser god förhoppning att främlingslegionen skall komma till stånd. Regeringens agenter värfva rekryter i åtskilliga delar af Tyskland. Inom två månader skola 10,000 man nya engelska trupper sändas till Krim och milisen komma att förökas med 5,412 man. Lord Palmerstons på telegrafväg omförmälda förklaring i underhuset den 4 dennes, att ännu icke alla förhoppningar om fred äro ute, var föranledd af hr Disraelis yrkande att regeringen måtte omedelbart för huset framlägga Wienerkonferensernas protokoller. Lorden uttalade emellertid ej några synnerligen stora förhoppningar om en fredlig lösning, men så som sakerna stodo ansåg han regeringen ej berättigad förklara allt hopp förloradt. Lord Clarendons yttrande i öfverbuset om Österrikes ställning lyder sålunda: Hvad beträffar Österrikes blifvande politik, så hoppades han att man i afseende på denna särskilda punkt skulle iakttaga den försigtighet, som efter hans åsigt sakernas närvarande ställning gjorde nödvändig. Grunden till detta hans yttrande låg deri, att grefve Buol vid konferensernas slut uttryckligen förklarat att enligt hans åsigt hade ännu icke alla medel till fredens uppnående blifvit uattömda, och att det särskildt skolle blifva Österrikes bemödande att söka utfionpa någon väg till detta måls uppnående, som stode i samklang med de förbindelser Österrike iklädt sig i förhållande till de förbundna makterna. Om något i denna syftning afgifvet förslag komme att bli antagligt för engelska regeringen, det vågade han icke på förhand säga. Men då frågan år om en sak af så oerhörd vigt, som möjligheten för afslutandet af en säker och ärofull fred, vore huset säkerligen med om att regeringen bör taga ett sådant förslag i sorgfälligt och lugnt öfvervägande, cch detta desto mer, som ett sädant öfvervägande ej gör det minsta intrång på ett eftertryckligt fullföljande af krigsoperationerna. Markisen af Landsdowne förklarade att regeringen under underhandlingarnes bedrifvande ej ett enda ögonblick försummat att sörja för krigets kraftiga fortsättande. Ett ganska muntert uppträde inträffade d. 2 dennes i underhuset, då öfverste Sibthorp yrkade att redogörelse måtte framläggas öfver kostnaderna för lord John Russells mission till Wien. Enligt hvad han (öfversten) bade erfarit, utgjorde antalet af den ädle lordens följeslagare på resan icke mindre än 3Z personer af båda könen (skratt). Så vidthunom var bekant hade aldrig tillförene damer erhållit beskickningar till utlandet. Ingenting kunde vara så långt från hans önskan som att missunna den ädle lorden något som kunde lända till hans beqvämlighet eller trefnad; men folket, ur hvars fickor penningarne tagas, hade rättighet att etfsra huru mycket ambassaden kostat, och detta så mycket mer som den gjort ett storartadt fiasco. Ian Koppades derföre att regeringen skulle aflögga en fullständig redogörelse såväl öfver de utgifter som erfordras för statens tjenst som öfver dem som förorsakats af nöjen cch för ströelser. Palmerston förklarade, att något sådant yrkande aldrig tillförene blifvit framstäldt, att det var otillständigt och att regeringen icke hade för afsigt att efterkomma detsamma. Öfverste Sibthorp slöt af denna vägran ait regeringen hade ondt samvete ceh fruktade komma att slita ondt vid redogö:elsens afläggande. Lord Talbot har i öfverhuset framställt en förfrågan om hvem som var uppfinnare af de till Östersjön bestämda simmande batterierna och om man öfvertygat sig om att de äro kuloch bombfasta. Det första förklarade krigsministern lord Panmure sig icke kunna besvara, det sednare bejakade han, men vägrade att närmare inlåta sig på saken. Lord Hardwicke var icke nöjd med detta svar, utan anställde en militärisk granskning af de ifrågavarande skeppen, på hvilka han trodde sig ha upptäckt en mängd fel. Debatten, som fortsattes af några andra talare, ledde icke till något resultat. Af några i öfverhuset gjorda meddelanden erfar man, att för närvarande finnas på Krim omkring 1300 engelska kavallerister, af hvilka emellertid blott 450 äro beridna. De förstärkningar som afgått från England bestå af 750, och de från Ostindien kommande rege mentena af 1000 hästar, så att kavalleriet innan kort skall vara bragt till en styrka af 3000 man och genom under tiden ankomna hästar vara gjordt fullständigt beridet. Öfverbhuset har antagit en regolution, enligt hvilken efter den 24 Juni icke mer någon bill skall i öfverhuset läsas andra gången. Den Roebuckska undersökningskomiten hade den 1 Maj inkallat generallöjtnant sir John Bourgoyne att yttra sig. Han meddelade, att han haft högsta befälet öfver ingeniörkåren framför Sebastopol. Anläggningen af löpgrafvar och andra belögringsarbeten hade varit förenad med stora svårigheter, i följd af bristande arbetekrafter. Ej en gång hälften bade medhunnits af det arbete som bort vara färdigt inom en gifven tid. F.ån belägringens början och ända till November hade kommunikationen mellan Balaklava och engelska lägret varit god; men emedan vägen varit blott och bart en vanlig landsväg, hade han efter regntidens inträdande blifvit nästan omöjlig att färdas. Man hade icke sysselsatt sig mes dess upphjelpande af det skäl att man trodde sig ej länge komma att stå utantör Sebastopol, utan att tvärtom fästningen ganska snart skulle falla. Vögbyggnaden skulle tagit många soldaters arbete i anspråk, och dessa hade man icke kunnat undvara, då de varit sysselsatta i löpgrafvarne och icke ens bärtill varit på långt när tillräckliga. Han (sir J. B.) hade Alaa aa Rs Ft ) FI KG AR FIL SIP. (en ESS

10 maj 1855, sida 2

Thumbnail