Aftonbladet – 10 maj 1855, sida 2

härstädes aflösa statsrådet Stang, som skall företaga en badresa. UTRIKES. Med Stralsundsposten och med ångfartyget Naglers ha vi i dag erhållit utländska blad från London af den 5, från Paris och Brissel af den 6, från Hamburg af den 7 och från Berlin af den 8 dennes. Några tillförlitliga uppgifter om Österrikes ställning echåller man icke; men uppgiften att denna makt redan hade afslutat en militärkonvention med vestmakterna var alldeles förhastad, och om man också icke får sätta full tro till uppgiften i engelska torybladet Presso, att Österrike anser sig frigjordt från alla förpligtelser mot vestmakterna, om dessa icke antaga Österrikes nya bemedlingsförslag i afseende på den tredje garantipunkten — hvilken uppgift sjelfva sIndependance Belge anser öfverdrifven — så synes det dock mer än troligt, att Österrike så länge som möjligt vill undvika att deltaga i kriget och derför genom nya förslag söker undgå de konseqvenser, som nu efter Wienerkonferensernas strandande skulle ovilkorligen kunna dragas utur traktaten af den 2 December sistlidet år mellan Österrike och vestmakterna. Från Krim ha utförligare officiella rapporter och korrespondenser ingått af d. 21 April, hvarjemte man har ett par sednare korta depescher af Canrobert om de framgångar som de allierade haft natten till den 1 Maj, och de fruktlösa försök som ryssarne gjort att återvinna det förlorade. Några franska blad påstå sig ha nyare underrättelser om dessa fäktningar än de i Monitören offentliggjorda. Constitutionnel säger, att det var general Pelissier, som den 1 Maj lät med bajonetten intaga de ryska verken framför Centralbastionen. De med faschiner och skanskorgar framilande ipgeniörtrupperna arbetade genast med flygsapp, och vid dagens inbrytande hade de lyckats vinna fast fot i de eröfrade verken. Natten till den 3 gjorde ryssarne ett allmänt utfall, för att återtaga den förlorade positionen, men efter en förbittrad strid drefvos de tillbaka till, fästningen. Fransmännens förluster voro betydliga, men icke i förhållande till fiendens och till de vunna fördelarne. Morgonen den 4 Maj hade ryssarne icke längre en man eller kanon utom den verkliga fästningslinien. Denna uppgift, som om den bekräftas, är ganska vigtig, meddelas äfven af engelska bladet Daily News. Allmänna tanken i Paris den 5 dennes var, att man nu hade beslutat sig att taga Sebastopol;kosta hvad det kosta vill. Man trodde att bombardementet åter skulle öppnas den 10 Maj (i dag) och att det då bestämdt skulle följas af en stormning. FRANKRIKE. Österrikiska och preussiska m. fl. makters sändebud hade haft företräde hos kejsaren för att öfverlemna egenhändiga skrifvelser från sina monarker med anledning af mordförsöket mot kejsaren. Flera andra makters sändebud hafva äfven haft företräde för att å sina suveräners vägnar lyckönska kejsaren till hans räddning. Hr Drouyn de FHuys återkom den 1 Maj till Paris. Redan några dagar innan hr Drouyn de VHuys nedlade utrikesportföljen, omtalades denna händelse ryktesvis, såsom förestående, utaf korrespondenter från Paris, hvilka förklarade detsamma vara ett verk af dem som önska fred å tout priz. I sammanhang med underrättelsen, alt Pianori skulle ställas till rätta inför assisdomstolen, berättar man att kejsaren skall ha yttrat till några senatorer: Jag vill att denna kar skall dömmas så som om han skjutit på en zigenare å fälten vid S:t Denis.n I Paris talades åter om Spaniens och Portugals förestående anslutning till vestmakterna. Spanien säges till ersättning derför fordra er garanti för sina amerikanska besittningar och företrädesvis Cuba. På en mängd orter i Frankrike der större arbetspersonal användes, såsom i sjöoch fabriksstäder, hafva arbetarne förklarat sig ej vilja fortsätta arbetena förr än de få sin afiöning förhöjd. Ioförselstullen på salpeter och pottaska hai blifvit nedsatt och man väntade. att flera an: ån tullnedsättningar oförtöfvadt skulle påbjuas. De sednare dagarnes ogynnsamma underrättelser om Österrikes hållning, äfvensom några finansåtgärder, såsom förhöjningen ai räntefoten på skattkammarobligationerna, hs verkat tryckande på affärslifvet och spekulationen. Journal des Debats tror sig veta att de nyaste österrikiska, af Preussen understödda, bemedlingsförslagen gå ut derpå, att Ryssland skulle förpligta sig att icke föröka sin flotta i Svarta hafvet utöfver den styrka hon innehade vid krigets utbrott, eller 22 skepp. Vest makterna fordra deremot att Ryssland ej skal! få föröka sin flotta utöfver dess nuvarande styrka af 8 skepp. Med anledning af mordförsöket mot kejsaren har polisprefekten i Paris mot framlemj