Aftonbladet – 4 maj 1855, sida 3

doöldt i hennes halsduk; hon öppnade det och framtog derur en i fyrkant sammanviken biljett jemte en svart hårlock. Han ryckte biljetten ifrån henne och läste följande: Om min moder saknar den juvelsring som skänktes henne vid min födelse, är det jag och ingen annan som tagit den. På samma gång hon förlorar mig, bör hon förlora allt som påminner henne om mig. Kommer jag någonsin i hennes närhet, får hon, såvida jag icke är henne ovärdig, denna ring tillbaka som med sin lilla blomma då säger Förgät mig ej. Han är då i närheten och oss icke ovärdig, sade Gyllensten. Tårarne strömmade utför hans ansigte. Hustrun föll i hans famn och gret med. honom. (Forts. följer.)