Aftonbladet – 2 maj 1855, sida 3

gängligåa de allmänt anses. Vi veta ock till och med här i Stockholm för åtskilliga ä J:sedans några af:kongl:ovetenskäpsäkedemiens f utmärktare.dedamöter uppträdde föratt för en upprhörksatnt lyssnande: allmänhet lära ut hyad. de;:ansågo ej borde stängas inom studerkamrarnes Väggar, utan gå derur att väcka aktning och .kärlek för kunskap-om naturen. Vi, veta,; huru. ännu i dag dylika mera anspråkslösa föredrag, t. ex. vid Bildningscirkelns.satoniankomster, mötas af gillande och intresse. .: Och sånnerligen någon kan jäfva, aft-icke vår hufvudstads befolkning djupt inser, att, det skille lända den till mycken båtnad, som för densamma: sådana tillfällen offare öppnades -att blicka ut öfver kuriskapernas vidsträckta. fält, att dest ögon kunde TEÄrpas, dess synkrets vidgas, och dess själ öjas. Ledda: of dessa åsigter hade derföre redan hösten ronägra unga män, söm uppehöllo sig här i hufvudstaden; fattat: der en att öppna en: serie af föredrag i åtskilliga ämnen, ordnadö; att ett afslutädt ämne skulle görag: till föremål för hvarjeföredra och att alla tillsammans skulle bilda liksom ett sammanhängande helt. :-Mende vågtide ej ställa sitt råkslösa företag under kunglighetens eller noblessens:aegid, ehuruväl--de nogsamt visste; att man aldrig förgäfves blickar uppåt till det hos :oss högsta, om män söker efter hägn för: välvilliga ufsigter och föresyn att uppmuntra dem: -De-hade förafsigt att vända sig-ej så mycket till de höglärde och redan sökybildade, batan de ville fast hellre bjuda till att gagna-folket (till och med -det fölk, som nu vanligen betecknas möd detta betydelsefulla ord), och -derföre vågade de ej påräkna så höga prenumferatiörier, att de ens kunde förskaffasig tillräckligt rymlig lokal för dessa föredrag (ty den enda, som i detta hänseende ivår hufvudstad är begagnelig, är myoket dyr att hyra för er enda dv. De måste med öttord uppgifva sitt förslag, Dessutom? kom samtidigt koleran till Hufvudstaden och straxt derpå uppdykade de drientaliska förveeklingarneochsysselsatte äfven deras sinnen med andra funderingar. Om nu så vore, ätt här i Stockholm kunde åvägsabringas en dylik förening för hållande af populära föredrag öfi allt, som lämpligen kan bli föremål för allmänhetens Fetande — och något dylikt tördeej möta Röpra svårigheter att sätta i gåKg, då man Kahner huru många krafter, som röra sig inom hufvudstadens-olika högre :ooh lägre undervisningsverk, embetsverk; vetenskapliga eller-industriella yrken m.m, — hura skulle det ej befordra dötta ändamål; om man hågorstädes hade ett lämpligeh Konstrueradt auditorium att mot billig hyra tillgå, dit hvar och en kunde komma, som. ville höra något-öm menniskoandens framitög i vetände och förädling: Och hvar vöre platsen härtill lärtpligare, än midt bland gärnlingar, hvilka Kusde lemna grundlag för många af dessa föredrag; livar mera passande, än på ett ställe, som vore utvalt till folkets förlustelse äfven i den högsta öcH bästa gammaldags-meningen? Det är stledes också ett afde mål vi åfsett, När Vi kade, att Humlegårdeti kän hafvå en annan bestämmelse än att frambringa gräs och bafra till hästars förnöjelses ; . Vi skulle således vilja uppe på högsta backen af Humlegården förlägga ett kristallpalats, så godt vi här kunde åstadkomma det. — Som bekant är har stadens styrelse dessa. dagar genom inköpet af juveleraren Lundbergs tomt undanröjt de hinder, som förr förefunnos mot Norrmälmsgatåns sträckning rakt fram från torget till Humlegårdsgatan. Den har härmed åstadkommit en förändring, få hvilken den föga könservative riksdagsullmäktigens definition med skäl kan lämpas, att förändring är reform, och reform är förbättrings, Den har; flyttat Humlegården närMare till stadens skönare delar, den har tagit ett stört steg fraräåt till nedslående af deras tro, som tycka att träkåkar och plank kunna och böra vara, hinder; för genomförandet af förbättringsidter; den har med ett ord gjort något för hela samhället: gagnande och för den prisvärdt. Men den har med detsamma Sifvit en oförtydbar fingervisning på, att Humlegården måste blifva något helt annat än den ul är, att den måste väckas till sitt fordna lif :och återföras till sin fordra bestämmelse: att vara en lustträdgård. Vandraren, som snart vilar sig i Berzelii plans nya och moderna inläggningar, skall icke ha långt till Humlegården; der hundraåra lindar: breda öfver ho10m sin skugga. Från Norrmalmstorget skall ran hafva blott några steg fråm till Humlesårdsgatan, och en port, midt framför öppnad 0å muren, skall snart föra honom in i Humlegården. Öppnas. nu samtidigt en port midtör den lilla Bryggaregrändenyförsatt lemna nträde för dem, som välja Norrlandsgatan, ;å befinna sig båda dessa portar på lika afstånd från hufvudingången, och fråti dessa sidontrer. kunna då allger anläggas som sträcka ig fram till den stora fontän, hvilken vi tänka 88 framdeles skall intaga nuvärande rotunlans midt. Och stärker nu vandraren hör, å har han rundt omkring sig allder, trädamlingar, buskmassor, blomstergrupper, gräa laner; han ser ett par prydliga hus — till löger en brunnssalong, till:venster-en dånsokal. och schweizeri; han hör yttringar från är. och der strödda, små, hus för åtskilliga lags djur, — hvarthelst: hah ser sig omkring r allt Hf grönt, skönt: OgdK midt framför iohom); uppe på höjden är en större byggnad. Ian, söm nyss bortöm Norrmalmstorg stod nför -bilden af en af dessa fosterlandets store, vilka: väl häfda sin plats invid detorg, der