Aftonbladet – 30 april 1855, sida 2

prinsen och hertigen åtföljde kejsaren och kejsarinnan. I Dover intogs frukost i Lord Ward-hotellet, efter hvars slut kejsaren och kejsarinnan togo afsked af prins Albert och hertigen af Cambridge samt gingo ombord under salut från de i hamnen liggande srigsskeppen och under mängdens lifliga hurrarop. En pariserkorrespondent till Daily News säger sig från London ha erhållit den underrättelse, att det i Windsor blifvit beslutadt att åt fransmännens kejsare öfverlemna högsta befälet öfver armeerna på Krim. Tvåhundra polackar, som tillfångatogos i Bomarsund, hafva anmält sig till inträde i främlingslegionen och blifvit antagna. Af redogörelserna för underhusets förhandlingar visar det sig att en oss för några dagar sedan tillhandakommen depesch angående ett af lord Palmerston fäldt yttrande om byggnaderna i Sebastopol grundar sig: på något missförstånd. Lorden har nemligen på en fråga af hr Muntz förklarat, att det var osannt att befälhafvarne för de förbundna härarne på Krim erhållit befallning att skona staden Sebastopol; de ha endast fått ordres att så snart som möjligt taga staden. — På en fråga, beträffande den af grefve Dundonald inlemnade planen för de ryska fästningarnes förstöring, svarade lord Palmerston att regeringen ännu var sysselsatt med pröfning af planen. Förlidet år hade den blifvit meddelad några erfarna officerare, hvilka ansett dess. utförande förbundet med stora svårigheter. Budgeten och det stora lånet sysselsatte i öfrigt företrädesvis parlamentet och finansverldeu. Vi ha redan nämnt att i budgeten för år 1855—56 beräknas uppstå en brist af 23 millioner , hvilka skattkammarkanslern före slår skola fyllas genom ett lån på 16,000;000, genom skatteförhöjningar, till ett belong af 4,000,000 och genom utgifvandet af skattkammarobligationer för 3,000,000 . Skattkammarkanslern förklarade i sitt tal inför underhuset, att regeringen funnit det vara lämpligare att nu såsom tillförene under dylika omständigheter betäcka krigskostnaderna genom lån än att söka bestrida dem med det löpande årets inkomster ensamt, hvilken sednare utväg skulle förlama landets näringar och industriella verksamhet. Ett lån på 16 millioner vore nu så mycket lättare att uppbringa, som nationalskulden, hvilken sedan den från 1712 till 1815 stigit från 10 till 815 millioner, nu utgör endast 751 millioner och således under den 40-åriga freden minskats med 64 millioner . I afseende på vilkoren för lånet, synes det vara regeringens afsigt att det skall inom viss tids förlopp amorteras. Huset N. M. Rothschild Söner, som gjort enda anbudet på detta lån, har fått detsamma på sig öfverlåtet. De mottaga de 16 millionerna uti 3 procents consols al parti och erhålla på hvarje 100 såsom godtgörelse 14 s. 6 d. (Yi, KH) ränta på 30 år. Det utskott som fått i uppdrag att pröfva förslaget angående tidningsstämpeln har af skattkammarkanslern blifvit underrättadt; att han har för afsigt att i stämpelbillen upptaga en artikel mot tidningseftertryck. En hvar, som inom förloppet af 24 timmar efter första offentliggörandet af en originalartikel, densamma aftrycker, skulle göra sig förfallen till böter om 5 a 30 samt dessutom till Åtidningens egare utgifva ett lika stort skadeI stånd. TYSKLAND. Preussen. Den 23 egde sorgegudstjensten öfver czar Nikolaus och det högtidliga öfverHlemnandet af hans uniformspersedlar till 6:te Å kyrassierregementet rum i Brandenburg. Denna stora högtidlighet bevistades af konungen, drottningen, de kongl. prinsarne, prins August laf Wärtemberg, hertig Wilhelm af Mechlen; burg och åtskilliga andra prinsar och furstar, ministerpresidenten, krigsministern, en hel Ihop generaler o. s. v. I domkyrkan voro I de dyrbara plaggen lagda på ett framför högfl altaret ställdt bord, och två officerare hade den Il ärofulla befattningen att med dragna svärd il vara deras hedersvakt. Predikan hölls af stiftsprosten Bollert, hvarefter de särskilda uniformspersedlarne i procession och under Jallmän klockringning buros på fem hyenden från domkyrkan till garnisonskyrkan, der de nedlades i en för detta ändamål särskildt ininrättad nisch. Det är i hjertat af det protestantiska Tyskland som man sålunda införer en ny slags relikdyrkan, tusen gånger äckliI gare än något erkekatolskt kjorteltilibedjande? Fregatten Thetis,, som Preussen tillbytt sig af engelska regeringen ankom den 20 till Danzig. ÖSTERRIKE. Wienertidningarne för den 24 dennes äro lännu ovissa huruvida de skola tala om ett Tafbrytande eller ett prorogerande af Wienerkonferenserna. Ostdeutsche Post redogör i I följande artikel för de förhandlingar som sist egt rum: ; Sedan de allierade makterna uti den tolfte konfeI rensen hade reducerat sina fordringar i afseende på Ål den tredje punkten till ett minimum, under hvilket de icke xunde gä, utan att låta denna garantipunkt nedsjunka till en tom fras, framställde sig vid de motsägelser, som frän ryska sidan mötte, allt vidare fortsättande af konferenserna såsom omöjligt. I sista . I ögonblicket skola Rysslands representanter ha riktat till vestmakternas representanter den frägan: om deras instruktioner nu verkligen vore uttömda och icke tilläte dem att gå längre; svaret blef: icke en hårsmän längre. Samma fräga riktades då till de ryska diplomaterna, och när dessa svarade på samma sätt blef sessionen afslutad. Konferensernas öde var sålunda redan afgjordt; likväl medgäfvo de allierade makterna, att de ryska diplomaterna ännu en gång skulle få inhemta ett ytiersta ord frän Petersburg och man kom öfverens att sammanträda mändagen den 23, för att under den formella förevändningen att I underteckna det sista protokollet, få tillfälle att höra det ryska hofvets svar. Lord John Russell, som redan ville afresa den 23 på morgonen, uppsköt sin afresa till aftonen, för att ännu personligen kunna höra det sista afgörande yttrandet, och den nordliga telegrafen I ställdes under DägTa timmar uteslutande till de ryska 1 I fällmäktiges disposition. Den 23 kl. !, 3 e. m. förI samlade sig samtliga konferensens ledamöter i stora konferenssalen. Sedan protokollet blifvit undertecknadt skall furst Gortschakoff ha uppläst det ryska