Aftonbladet – 30 april 1855, sida 1

STOCKHOLM, den 30 April Danska tidningen Fedrelandet innehöll för den 11 i denna månad ett utförligt bref ifrån tidningens bekanta Christiania-korrespondent, hvilket meddelar flera underrättelser rörande ställningar och förhållanden i Norge, 4 så af politisk som ekonomisk art, hvilka äfven för svenska läsare äro af stort intresse. Denne korrespondent, som i ällmänhet varit vida mer öppen och frispråkig än Christiania-tidningarne, särdeles i afseende på frågor som intressera oss svenskar, har en tid bortåt hållit sig tyst — om den uppmärksamhet som här i Sverge egnats åt hans fritaliga meddelanden, hvilka i Christiania tyckes icke blifvit väl upptagne, dertill varit or saken, lemnas derhän — och vi började verkligen frukta att han skulle alldeles förstummats. Med tillfredsställelse finna vi, att vår förmodan var ett misstag och att Fzedrelandets korrespondent icke låtit påhäfta sig något munlås. Ännu större blefve vår fögnad och vår förbindelse, om den värde korrespondenten skulle med samma frimodiga öppenhet, som, särdeles förr, utmärkte hans meddelanden, vilja låta allmänheten i Danmark och Sverge få del af hans skäl för det bestämda yttrandet som läses i hans sednaste bref: natt vi närma oss till en oundviklig unionell kris:so. Yttranden af en sådan beskaffenhet kunna ej annat än framkalla den största uppmärksamhet i Danmark och ändå mer i Sverge, och då vi införa brefvet kunna vi naturligtvis ej underlåta att dervid foga några högligen påkallade re3exioner, hvilka vi likväl Jämpligast låta följa efteråt, sedan vi först meddelat korrespondentens skrifvelse, hvilken är så lydande: Christicnia i Mars. Uti vär inhemska politiks Inugna enformighet bar vyligen inträdt en smula omvexling, derigenom att pressen rört på sig litet i avledning af det kongl. vetos oväntade snvyändande emot det sista storthingets val af en kommission till utarbetande af en jury-lag. Liknande beslut om lagkomitåers nedsättande vtaf Eidswoldska riksförssmlingen och sednaste storthirg efterkommos alltid af kocungamakten; på sednaste thinget yttrades icke nägot tvifvel om nationalförsamlingens lagliga myndighet i detta sfseende, och justitiedepartementets chef; statsrädet Petersen, likasom flerta!et af regeringens ledamöter, hade der:öre hemstäilt till konungen att sanktionera beslutet, dels derföre att det mäste erkånnas gagneligt att vid jury-frågans behandliog bafva ett formligt lagförslag att lägga till grund för denna, vid sidan af den kongl. kommissionens förslag till reformer i den kriminel!a lagskipningen, dels derföre att den kongl. sanktiopen inneböll tillräckligt förbebåll af krohans rätt emot nationalförsamlingen i afseende på förbere