Aftonbladet – 28 april 1855, sida 3

Se här några underrättelser om kejsar Nikolai döc Sedan tre år led han af sjukdom i lungorna; de hä tiga ansträngningarne minskade ej det onda hvilke småningom tilltog. Hvad som dödade honom var stri den vid Eupatoria, Då han erhöll underrättelse der om stod han i sitt kabinett. Han hade som bekan är befallt att kosta hvad det ville intaga denna stad Sfven om grafvarne skulle fyllas med lik. Hans yt terliga högmod blef såradt och han utropade högt största raseri: Hvad! en rysk armå, den skönast armå på jorden, utvalda soldater, som jag använd 25 är för att bild2, besegras af turkarne! af turkarne — — det är för svarkt. Derpå, dä vreden tilltog, otbrast han i bittra förebråelser mot sina generaler ban sönderslet rapporten och kringströdde bitarne Slutligen lugnade ban sig och begaf sig att mönstra ett regemente, som samma dag skulle afmarschera. Kölden var ganska stark: termometern hade nedgåt dagen förut till — 26? efter Reaumurs skala och denna dag var deu 14? under fryspunkten. Kejsaren är. kom illamäende, intog sängen och steg aldrig mera upp. Ett ögonblick trodde folket på ett mord; det skockade sig under palatsets fönster. Då presterskapet, hvars påfve han varit i 30 år, erfor monarkens bopplösa belägenhet, skyndade det att bedja för hooom öfverallt i staden. Man kan säga att han dött af chagrin och med bitter ånger öfver att hafva lätit Ryssland nedstiga från den höjd, hvarpå han ställt detsamma. Kejsarinnan, som varit sjuk sedan 20 år och som endast genom konsten kunnat bibehålla lifvet intill ienna dag, tror sig ej kunna ödfverlefsa sin gemäl. Hon är mycket nedslagen och isynnerhet mycket försvagad ; hon slocknar småningom oaktadt alla vetenkapens bemödanden och de ömmaste omsorger a! hennes barn, isynnerhet regerande kejsaren, som hon ålskar med liflig ömhet och af hvilken hon är till bedd. Ingenting synes kunna trösta henne. I gär försiggick i S:t Petersoch Paulskyrkan, enligt ryska kyrkans ritus, och på 20:de dygnet efter z.jser Nikolai död, en sorgeakt för hans själs lugn. Hela hofvet och de förnämsta militära och civila emvetsmännen öfvervoro denna högtidlighet, som firades just vid middagstiden. I ett af mina bref sade jag, då jag omtalade grefve Rädigers u:nämning till chef för gardesoch grenadierkärerna, att öfverlemnandet af dessa vigtiga chefs platser åt en tysk icke torde dröja att uppväcka en storm inom det ryska partiet. Och i detta ögonblick erhäller jag verkligen del af en adress, som man denna morgon öfverlemnat åt den nye kejsaren i de påda kårernas namn, och hvilken lyder sälunda : Sire! De högsinta ord Du värligats ställa till gardet och grenadiererna den 20 Februari (4 Mars) hafvs djupt inträngt i de trogna hjertan, som under flera är haft den utmärkta lyckan att stå under Ditt di rekta befäl. Må den allsmäktige Guden välsigna Dig för det stora värf, hvartill du är kallad! Må han zifva dig Peters snille och kraft, Catharinas menniskokännedom, Alexander: mildhet, Nikolai lefsande tro och anda! Mä hans allsmäktiga hand bevara oss äfvenledes, oss Dina trogna barn, så att vi må kunns taga en värdig del i din ära! Vi äro stolta öfver och afundsjuka om vära fäders ära och trohet. Mi den store kejsarens, Din fader Nikolai, odödliga känsla för äran, pligten, hjeltemodet och alla ädla egenskaper, vaka öfver oss alla! Med en vördnadsfull beundran bevara vi för alltid i våra hjertan det ärofulla föredöme han varit oss under sin trettioäriga regering; det skall för hvar och en af oss underlätta det heliga uppfyllandet af vära pli ter. Vi bedja den högste, att han må bönhöra ditt hjerta! Älska oss, som Din höge fader älskat oss! Vi brinna af ifver att förtjena Din kärlek, såsom vi redan haft den lyckan att förtjona Din välvilja såsom chef och välgörare. Vi äro Ditt garde! Vi skola icke afstå en tums bredd mark ät vära fiender. Anvisa oss hvarest vi skola erbjuda vära bröst till värn för Dig och fäderdeslandet, och må den allsmäktige bistä oss att bekräfta vår trohet och tillgifvenhet med vårt blod och vär död. Dina trogne undersåter OS generaladjutanterne Paul Vitiovtow. Nikolas Plaoutinn. pSerge Soumarocow. Alezxis Arbouzow.rs Vissa personer skola kanske falla i förtjusning öfver detta bevis på tillgifvenhet; men jag kan icke annat än förklara att det är ett ypperligt bevis på ryska partiets skicklighet, Man kunde icke gifva den nye kejsaren en kraftigare protest i förtäckt språk i det ryska gardets namn emot den nya tyska chefens utnämning; blott de undertecknade namnen bekräfta min sats. Man försäkrar också att kejsar Alexander I är långt ifrån belåten med den märkliga adressen från gardet. Tvärtemot bruket har icke ringaste amnesti utmärkt den nye kejsarens bestigande af tronen. Under det man bland alla klasser uppväcker hänörelser för det heliga kriget, har bojarernas missnöje börjat att visa sig. Egarne af hus i hufvudstaden betala en ärlig afgit för att undslippa militärisk inqvartering. De förenade flottornas närvaro i Östersjön förlidne äret har förorsakat truppers samnandragning icke blott till Östersjöprovinserna, utan ifven till Petersburg för hvars säkerhet ett kejserligt zarde af 60,000 man vakade. De regementen af armn som för detta ändamäl mkommit till hufvudstaden och icke kunde kaserne as, blefvo inqvarterade i privata personers hus. I tället för att hålla egarne skadeslösa, anbefallde kejsar Nikolaus indrifvandet af den årliga ioqvarteingsafgiften såsom förut. Under förra regeringen sallade man denna orimliga pälaga frivilliga och pariotiska bördor. Men husegarne, som ej varit nöjda ned denna nödtvungna patriotism, hafva klagat, och kejsar Alexander II har befallt att de framdeles skola rållas skadeslösa. Ni kävner troligen redan den högvördiga heliga ynodens oskickliga kraftyttring; jag vill endast förlara att största delen af vära landsmän djupt belagar detta besynnerliga manifest, som utgått från saksplatsen. Denna afton har jag på Islerska kafet vid Newkiperspektivet träffat en af edra landsmän, profespr i franska litteraturen vid kadettkåren. Sedan vi elsat på hvarandra på vanligt sät, frågade jag hoom: Hvad säger man i Frankrike om vär heliga ynods ätgärd? — Ingenting. — Man. fäster då derid ingen vigt? — Jag vill tro det för er skull. — ag förstår er icke. — Det är emellertid helt enkelt: lan tyckes ära hos er, hvad man fördömmer hos ss; ty sannerligen skulle författarne af en sädan srift i Frankrike fördömmas såsom uppväckande hat mellan medborgarne. TI sitt skenheliga nit har er eliga synod, dä den slungat sitt anathem emot alla mm ej äro ortodoxa, och då den uppretar sina propslavnii emot allt som ej bekänner dess tro, på det skickligaste sätt glömt, att alla ryssars sjelfherrkare räknar mer än 15 millioner katoliker, proteanter etc. bland sina trogna undersäter. Aro Us Till Redaktionen af Aftonbladet. I anladnine af AH4 2 Mi ÅL I.