Aftonbladet – 28 april 1855, sida 3

Bref från Byssland ). Petersburg den 22 Mars. Kriget har helt och hället antagit karakteren af ett religionskrig. Om de allierade armåerna hade blifvit slagna vid Alma, så hade Ryssland öfversvämmat Europa ; det var derpå länge förberedt. Men den fruktansvärda ställniog, som fransmän och engelsmän intaga på Krim, har nägot minskat den krigiska ifvern hos de förnäma och skyddat verlden för kosackväldet. Alexander II skulle, försäkrar man, vara böjd att göra fred ; men man frågar om han skulle kuna det; folket komme då i jäsning, och när freden skulle utgä från konferenserna i Wien, sä komme Ryssland i tre eller fyra år att lida af den förfärliga stöt det erhållit. Det skulle få svårt att åter komma i samma lugn som förut. Se här ett faktum som jag sett med egna ögon, hvilket skall gifva er en id om den fanatism och hänförelse som äro uppväckta bland den ortodoxa befolkningen. Alla invånare i byarne utmed de stora vägarne och dem som rekryterna och de till krigsteatern bestämda regementena följa skocka sig på vägarne med kärror lastade med lifsmedel och proviant, bränvin, tobak etc , hvilket de utdela åt soldaterna under det de uppmana dem att slåss tappert emot de otrogne, mot hedningarne, som hafva föröf vat det förfärliga helgerånet att angripa det heliga Rysslands område. Regeringen aflönar numera hvarken soldaterna eller sjömännen. Hon föder dem och gifver dem hvarje dag en ration bränvin, tobak och tÅ; men inga pen: ningar. Landet har spaomåli största öfverflöd. Egendomsegarne i guvernementet Tamboff erbjuda den för 3, fr. pr hektolitre, men finna inga köpare; brödet fås således så godt som för intet. Betydliga qvantiteter jern, koppar, hampa och talg befinna sig Riga och Mitau och på preussiska gränsen, derirån de expedieras till Hamburg och till och med England, der, som man försäkrar mig, vår talg säl es offentligen. ) Se A. B. n:o 96.