Aftonbladet – 28 april 1855, sida 1

TN SETS WiGPET te Ne FACT för hästafvelns förbättring dels genom Norska beskällare, dels genom Percherons, Clevelands o. fl. andra utländska bästräåcer? vt ts 8. Hvad erfarenhet har vunnits om de i sednare tider till landet inkomna Cheviotfåren, och huru har afkomman efter dessa och landets gåmla fårstam visat sig? Hafva genom korsning af dessa eller -anära fårracer uppkolnmit några nya slag, i hänseende till ull eller kött så itmärkta, att de kunna anses förtienta att vidare spridas? IV. Sektionen för Binäringarne. 4. Huru hafva de hos oss senast anställda försöken att roducera bvitbetssocker utfallit; och hvad kan man hafva. för Svenska landtbruket att förvänta sig af hvitbetsodlingen till sockerberedning ? 2. Humleodlingen har från äldre tider hos oss anbefallts oci uppmuntrats, men icke dess mindre, då öl och dricka kommit under tidernas lopp att betydligen undanträngas af bränvinet, har humleodlingen råkat i förfall och försummats, så att en stor del af landets Hehöf af humla nt måste tägas från utlanden. Då det emeöllörtid är att önska och hoppas att förbrukningen af bränvin må minskas, och ölet i stället komma att allmännare begagnas, såsom en för arbekaren på en gåhg dppfriskande och närande dryck) så fråas: hvarigenom skulle humleodling och ölbrygd hes oss lämpligast kunna främjas? 3. Hvad erfarenhet bar man hos oss vunnit om de senast opfunna sätten för linets rötning och vidare beredning? Och i bvilka hänseenden förtjena de nyare metoderna härutinnan företrädet sinsemellan samt framför de äldre, hos oss brukliga sätten att vatteneller yallröta denna spånadsviäxt? 4. Afverkningen åf skogarne utgör i flero orter ännu en högst väsendtig inkomstkälla för våra landtmän, under det au åter å andra orter skogsbrist redan är för handen. Då Du tillgång på skog är för vårt land af högsta vigt, och då genom en ändamålsenligt bedrifven skogshushållning mycket kulle kunnä vinnås, såväl med hänseende till fyllände ar årt eget lands oundgängliga behofver af skogseffekter, som till export, samt för bedrifvande af handaslöjder, och flere binäringar, så frågas: Genom hvilka åtgärder skulle !en ördnad skogshushållning lämpligast kunna rämjas, så att de qvarvarande skogarne blefvo ndamålsenligt skötta, och de redan ödelagda skogstrakterna åter försatta 1 bärande skick, samt skyddade för vidare förstöring? 5. Hvilka äro de bästa sätten för beredning af bränntorf, och hafva torfkol befunnits tjenliga att i stället för träoch stenkol begagnas till smidesarbeten, samt till eldning af ångmaschiner och dylikt, hvarlill annat dyrare bränsle anhars begagnas? 6. Trädgårdsskötseln kan bedrifvas dels såsom ett sjelfständigt yrkd, dels såsom ett nyttigt och angenämt, ja äfven vinstgifvande bibang till ländtbruket. Emellertid är denna del af landthushållningen, synnerligast af de mindre jordbrukarne, mycket. försummad, till stor skada ej blott i ekonomiskt hänseende, utan äfven i moraliskt genom saknaden af det välbefnnande och den trefdad i förening. med de mildrade geder, som trädgårdsodlingen alltid skänker sina idkare. Frågas derföre: Huruledes skulle den för folkskölerna anberallda undervisningen i trädgårdsskötseln lämpligast kunna sättas i verkställlghet, öcK derigehom Insigt uti och håg för trädgårdsskötseln kunna spridas Ifven till altmogen? Och hvilka andra åtgärder kunna genom Hashållnings-Sällskapen eller enskilde anses böra vidtagas för spridande af en allmännare kärlek till och sysselsättning med trådgårdsskötseln?