Aftonbladet – 28 april 1855, sida 1

PR Lt BRN BG FRÅGOR framställda till öfverläggningsämnen id Vi sjunde allmänna Svenska Landtbruksmötet ; I UPPSALA den 6—10 Juli 1855. I Allmänna Ämnen. 4, Somlandtbrukets utveckling och förkofran onekligen rämjats genom de af staten inrättade landtbruksläroverken å ock genom de personer, som blifyit anställde med skyldigetått lehinä INndtbrökters idkar biträde, upplysningar och åd vid oddlings-, diknings--beh ängsvattningsföretag, samt ärande fårskötseln och linkulturen;. men erfarenheten nogjämt visat, enligt hvad vid föregående landtbruksmöten inydäits; dit dessa nyttiga änstaller och åtgärder dock ännu kunna: anses tillräckligt svara emot tidbns fordringar och xraf, så frågas: Vore det ej företrådesvis önskligt tt, utom Ultuna, åtminstone ännu ett högre ahätörokslåroverk upprättades, så att de unga Äh; sofiY tösfötiskt söh prak uskt Önska studera beamde GUTE härifrån ej måtte afhållas af britande tillfälle att deri erhålla undervisning ; ch 9:0) SEukle döt ej — ulom årdra, Vid föregående Jandtbruksmötet? försrdade, allmänna Btgitder till landtbrukets fromma — vara för näringatne I ailmänhet beh särpkålat för Jordbruket af stor vigt, att köka vågabringa utarbetningen af geognostikkh kärtor öfver vått Tana Då sätt 1 flera anBra länder redan skett med betydliga ubpoffrinar af allmänna medel? 2. Då landtbruket icke med den ensidiga riktning, att Hteslutande eller åtminstöne företrädesvis odla säd till afsalu, botty det ivmåriga provinser hos6ss Anlagit, i längden kan ga bestårig, utan ätt utsuga jorden, :dch då dessatomm, ger oj len nya bränyil iftningen, för landtbruket oc RN Trenden hädanefter inräda; 6å frågås: Häri bör lahdftbråket; 17allmänhet-taget, nu hos :oss ändamålsenligast ställas, år att lemna ej bli n fil ig, nöjaktig beta b, uta j un ff de fed stihide afrkastningY Co RTR 8 I 5 Skölle thedelst -ändamålsenligt inrättade Socken-MagaKing ler genom andra, distriktyis, träffade förfoganden, de ådor kunna förebyggas, Som föranledas af tidtals inträffande ärtellt misstäktter, och Undahrödjas den ål mänga nödig nseddd Ätgärden af spanmåls.exportförbud, genom hvilka förhållanden icke endast imungrna. ofta råka i trångmål, ( utan landets hela spanmålshandel för framtiden hämm s? 1.4. Vigten vh fördelarne ar den odlade jordens fullständigä underdikning brntas Hu allmänt. Meh från denra rundförbättring ryggar. mången tillbaka för de. kostnader, dermed äro förenade. Frågas derföre, om det ej J Skål att hr Tälsrndersrön af ällmänna Inödel bibptingå dem, söm öÖJDEEK af såtäna Jora vålle begagna älg För uppbringande af sin jord. högre o rare afkastning3 F 3 EN böra eläriorvärk nrät AN för ätt med minsta fösta vid uppföräåtidet och nitd tntösta Fedåtgäng på KörJaste tidtorka -säd?--c TN sbrda net 6. Hvad erfarenhet bar vunnits om beskaffenheten. och varaktigheten af gjutna kalkbruks och sandstenshus och ura förkålla sig kostraderåa för uppförande af sådana hus, jermförda med dylkaaf trä eller tegel? Hafva några andra nya bygghadseller täckningsmaterialier, blifvit använda, samt befunnits fördelaktiga? Vöre det ej önskligt, att de för landets bättre odling så vigtiga laga skiftet äfin möra underlättades, än söm hititls, varit ihändelsen, samt ätt särskilda -dgodelningsrättsdomare tillförordnades inom ;hyarje län, at; handlägga mål rörande skiftestörrättningar ? i CM Åkerbruks-Sektionen. 4. Hvad erfarenhet bar underssednare: åren vunnits hos: !oss rörande åkerjordens fullständiga underdikning? I;hvad förhållånde bafva kostnaderna för denna vigliga grundförbättring förräntaäts eller återvunniis, och till hvilka rösta ter shar man kommit rörandestäckdikenas lämpligaste djap och afstånd från hvarandra, efter hos oss rådandelokala förhållanden ? Hvilka äro fördelarne af och vilköten för radsåning af7säd och gräs, och Hvilken Brfäredtet tär man i vårt lånd här öfver vunnil? Hl 3. Hvilka äro de bästa sätten att vid odling af rofvor och arfdra rotfrukter Ernå goda resullater med minsta möjliga beroönideaf missfyntisinde omstänäigheter ? Äto Kos oss Håigra säkta jemförande sön gjorda öfver rotfrukters såning på jemnt, land, fer på upphöjda ryggar (drillar); och under hvilka förbållanden kän den ena eller åndra metoden förItjea företrädet? l 04: Hvad erfarenhet har man hos oss vunnit om användningen af guano, benmjöl, hornspån, ehilisalpeter, koksalt, Ikolstybb, torfkol, sockerkol, raspmjöl eller ändra ovanligare gödhingsätinen, och Huru haffa skördårie ersättkostnadetha för dessa gödningsmedek? I. hvilken form; ellör i hvilka blandningar, för hvilka skördar och å hvilka jordmåner har det ena eller andra af dem befunnits fördelaktigast? 3. Hvad erfarenHet eger man om odlingen å åker af hvitbetof, morötter, kål och najs till boskapsföder, och i hyilka hänseenden: förtjenar den ena eller den andra af dessa växter företrädet sins emellan, eller framför äldre här begåghade föderxäxter ? j : 6. Häfva fågra nya sädeseller foderväxter på sednare åren inom landet ödlats och funnits värda vidare! spridning ? 7.. Huruledes skola de flerestädes i landet förekommande, vidsträckta, ofruktbåra lTjungfälten än darnalsnlgnet behandlas för att bringas till bördigHel Tör säd, gräs eller skog? 18.5 sHafva på dersednare årew några nya :ineller -utläfndska åkerbruksredskaper blifvit,i landet begagnade och befunna af det värde, att de kunna anses förtjenta att vidåre spridas? Rn LL. Sektionen för Husdjursskötseln. 4. Af vår dandtbusbållning: utgör .bobkapsskötseln för närvarande den del, som mest torde tarfva att uppmuntras och främjas. Horuledes skulle detta lärbpligast kunna ske? Och månne det ej vore af vigt, att Hushållhings-Sällskapen genom anslag af allmänna medel sattes, i tillfälle att, vid årligen anställda expositioner af husdjur och ladugårdsprodukter, utdela premier till dem, som deraf Kunde uppvisa det Bästa ock Yppersta? TC Fen t 2; Huril bör utfodringen för mjölkkor lämpligast ordnas till vinnande af den högsta afkastning i förhållande till det förfärda fodret? Hvad erfarenhet bar vunnits rörande ångkokning Bler sjelfupphettning ät stårsäret, Erbaft eller i bländning: med kter, ochhafva smäskade potäter ett åfgjordt, företräde framför omäskade till. utfodring för mjölkkor? Huru lönar sig det att använda säd, oljekakor (linfröoch rapskakör) samt andra kräftigåre utfodritgsmedel, såväl förHjölkkor och unglaröktär,Sömaför (gödbolkap; och I hvall förhållande All stråfodret,begaghas förrmånligast. bärvid dylikt kraftfoder ? . 3. HaNNa under foderbtisten 4853 i stället för stråfoder några andra foderämnen, såsom rotvulkteF, granris; tenmossagdöfi mi ah? varit mera allmänt Arivända? Huru bär utfodringen dervid varit anordnad, och hyad inverkan bar härar visat sig på mjölkens såväl mängd och beskaffenhet, Som på Uess användbarhet för ost S6h Smörbefödning? 45-!Huruledes--skulle kuhskapen om ett ändamålsenligt tillgadogörande af Jadugårdsprodukterna lämpligast kunna spridas och dugliga dejor eller mejeriföreståndare kunna vinnas, samt Smöroch ostberedningen derigenom förköfras, så atv lafidets egna behofver häraf kunde fyllas, och möjligen äfven en lönände-export af, .dössa ivaror skulle kunna uppsiå? 5. Har den af åtskilliga förördade metoden att hålla mjölk, som jär ställd försatt afsätta: sin grädda, vid hög temperatur, befunnits hafva några företräden framför det hittills öfliga sättet ? NN et 6. Hviltea inredning kan atses ändamålsenligast i en koladvgård, såväl MedshänseenHö.till vinnånde af utrymme ch. trefnad för. djuren, som .beqvämlighet yid utfodringen! m. m.? : : 7. Kuna ibärdiga, starka och döpliga atbetshästar för landtbrukets cbehef erhållassaf ländetsfegenuhästafvol eller ej? Och hvilka-resultater halva vunnits genom; di il ar, som på sednäre åren hos o:s uppstått och sök NER Från cöresorc