Aftonbladet – 27 april 1855, sida 3

BLAMDADE AMNEN, Politisk matsedel. Vid den för det franska kejsarparet i Dover gifna dejeuaern förekommo följande qvasi politiska rätter. Potage å Vimperatrice. Filet de notaille å la Victoria och Riz de veau piquå å la Turque. Deremot voro österrikiska Mehlspeisen., preussiska kraftsoppor och rysk kaviar på det omsorgsfullaste uteslutna. — Vatten såsem lysoch brännmaterial. För dem som ega någon bekantskap med kemien är det an känd sak, att om vatten upplöses i sina hufsudsakliga beständsdelar, erhäller man icke nägra flytande kroppar, utan i stället två luftarter eller gaser, af hvilka den ena, nemligen vätgasen, liter förbränna sig och under förbränningen utvecklar en hetta, som ir 8 gänpger så stark som den man erhäller vid vår vanliga eldning med ved. Man har säledes uti vattaet en outtömlig källa till brännmaterial, en källa, som väl icke så länge verlden stär, hinner att blifva attömd. Härvid företer sig dock den förargliga omstäåndigbeten, att vattnets särsziljande i sina båda beståndsde!ar är, eller åtminstone hittils har varit, förenadt med så stor kostnad, att det ej kunnat komma 1 fråga att begagna sig af dessa outtömliga tillgårgar, emedan det sålunda erhällna brännmaterialet blefve fierfaldigt dyrare än det man nu begagaar. Emellertid har det länge utgjort ett ämne för många funderingar att kuoana upptäcka ett sätt att med mindre kostnader verkställa denna analys, och om man fär ro en korrespondent till en tysk tidning, skall det nu hafva lyckats en i London vistande tysk mekanikus Puls att upptäcka en sådan ny puls? der för outtömliga skatter. I nämde korrespondents bref heter det: Hr Pals uppvärmer och upplyser ett helt hus med sönderdeladt vatten under tjugufyra timmars tid för en sfartbing (ungefär en sk. rgs).. Det förunderligaste dervid!lag är att han sönderdelar vatten med vatten (!). Hans batteri, som bestör af tusen par (efter 20 ny, patenterad konstruktion), fylles endast med vanligt vatten, utan ringaste spår af svafseleller annan syra, och sönderde!ar vattnet sä hastigt, att den dervid erhällna vätgasen är tillräcklig att upplysa och uppvärma hela bus, och att steka och koka så mycket man önsksr. Denna uppfioniog kommer att bereda menniskoslägtet ett brännmaterial, som blir tillräckligt för millioner af år, ja i all evighet, då ju sjelfva vätgasens förbrännande åter bildar vatten — etta läter någonting. Måtte det blott, liksom så mycket annat, icke till slut reducera sig till en vanlig — humbug! — En konsert i Tahiti. (U: ett bref från violinisten Hanser, dateradt den 6 Oktober förl. år.) Sällan har väl nägon konsertgifvare i verlden sett ett så underbart publikum församladt omhkriog sig, som det, hvilket omgaf mig i Tahiti, den 6 Oktober. Lokalen, som för tillfället var inredd till koaserisal, hade förr gjort tjenst som de inföddas afgudatempel; sedermera hade på detta s älle, till följd af drottningens befallning, de falska gudarne blifvit upp brända; derefter hade på samma rum eu fransysk ståndrätt hållits, derunder de upproriska inlianeroa befvo dömda till döden; för närvarande uppträler här som en tidens härold en i svart frack klädd virtuos, och söker att med sin fiol och sträke bibringa dessa urväxta naturbarn några begrepp om denna moderna europeiska kultur, från hvilken de af ena välgörande försyn hittills blifvit förskonade. Till höger i salen sitter, midt ibland tropiska växter, guvernören och hans gemål, omgifna af en hel mängd offieerare i ljusa skimrande uniformer. Till