Aftonbladet – 27 april 1855, sida 2

0 Ty UYSAGAAA SAAMAAM AD ARA MAIA HM ITIUVLLG I Svarta hafvet och sålunda förpligta sig till att icke låta sin flotta der öfverskrida ett visst mindre antal skepp. Härpå skulle de ryska fullmäktige i den 12:te sessionen, den 23 dennes, ha gifvit ett bestämdt afslag, hvilket, efter ett samma eller påföljande dag gjordt; men fruktlöst försök till en bemedling, omsider skulle ledt till Wienerkonferensernas afbrytande. DANMARE. Baron Constant Dirckink-Holmfeldt har nu genom sitt svar på ett angrepp i Dagbladet offentligen erkänt, så väl att han är författare till pamfletten Grevinde . Danner, Danmarks Genius,, för hvilken boktryckeriegerskan fru Luno är åklagad och troligen blir domfäld, samt till memorialer, afgifna till konungen, hvari han tillrådt honom att omstörta grundlagen och oktroyera en ny författning för hela monarkien. Departementstidenden publicerar nu de båda af regeringen stadfästade lagarne om räntans frigifvande och socknebandets lösning. FRANKRIKE, Marinministern Ducos afled den 17 dennes. Man visste ännu icke hvem som skulle blifva hans efterträdare, men man trodde dock allmänt, att kejsaren i:ke är benägen att öfverlemna marmportföljen åt någon amiral. Äfven E aniral Mackau har aflidit. Två andra af Frankrikes amiraler äro dessutom för närvarande svårt insjuknade, nemligen Cazy och Dupetit Thouars. I Paris ville man veta, att drottning Victoria den 3 Maj skulle återgälda kejsarens besök. Thiers har nu fullbordat sin Könsulatets och Kejsardömets historia, och i dessa dagar till förläggaren öfverlemnat manuskriptet till de 4 sistavbanden. Stort. uppseende väckes för rärvarande af några åtgärder som röra institutet och akademien för de moraliska och politiska vetenskaperna, och genom: hvilka regeringen anses på ett våldsamt sätt ha ingripit uti de rättigheter ledamöterna: hittills åtnjutit. En korrespondent från Paris uppgifver, att franska regeringen mottagit oroande underrättelser i afseende på Förenta Staternas hållning mot Spanien. Det heter nemligen, att general Pierce nu skall vara sinnad att lemna gehör åt de på våldsamma åtgärder syftande råd, som han mottagit från sina diplomatiska agenter i Europa. Vestmakterna kunna naturligtvis ej undgå att nu, då det gäller att med fördubblad energi fullfölja kriget mot Ryssland, med bekymmer erfara denna Washingtonerkabinettets hållning, mot hvilken de sägas ha för afsigt att göra de allvarligaste föreställningar. Till följd af trupprörelserna i Södra Frankrike hafva många städer ganska svåra bördor att draga. Så hart. ex. Soissons på ett år herbergerat öfver 35,000 man och erhåller dagligen nya rekryter. ENGLAND. Vi fortsätta våra redogörelser för kejsar Napoleons och hans gemåls besök i England. Kejsaren och kejsarinnan ankommo den 16 kl. 7 på aftonen tlil Windsors slott, der de mottogos af drottningen, prinsen af Wales, bertigen af Cambridge och prinsen af Leiningen. Prins Albert med sin svit anlände i deras kejserliga majestäters sällskap. Vid de höga gästernas ankomst uppstämde musikkåren Partant pour la Syrie. Mwiståren representerades af lorderna Palmerston och Clarendon. . Sedan de höga gästerna stigit ur, förde kejsaren drottning Victoria och prins Albert kejsarinnan Eugenie till mottagningsrummet, der presentationer försiggingo. Vid den sedermera följande dinern voro närvarande bland andra, lorderna Palmerston och Clarendon, engelska sändebudet i Paris, lord Cowley, franska sändebudet i London, grefve Walewski, hertigen af Wellington: m. fl. Den 17 begaf sig. Londons lordmayor till Windsor för att till-den 19 inbjuda kejsaren till London, hvarest i Guildhall en adress från city skulle öfverlemnas och en lysande dejeuner gifvas. Kl. omkr. 3 fick Windsors mayor företräde hos kejsaren och öfverlemnade till honom en lyckönskningsadress, hvari lades mycken vigt på fördelarne af förbundet mellan England och Frankrike såväl för den närvarande som för kommande tider. Deri yttras bland annat: Vi begagna detta gynnsamma: tillfälle att försäkra ers majestät, att vi med största glädje helsat det tförbund, som blifvit afslutadt mellan ers majestät och vär älskade drottning, till försvar för en sjelfständig stats på ett brottsligt sätt kränkta suveränitetsrättigheter. Vi känna att det krig, hvari ers majestät ådagalagt så mycken insigt, skicklighet och oegennyttig storsinthet, är principielt rättvist, att vi icke lättsinnigt eller öfveriladt störtadt oss in i detsamma och att det skall fortsättas endast till försvar för ett förtryckt folk och till ernående af en säker och varaktig red. Vi hafva med känslor af högaktning och deltagande iakttagit den beundransvärda skicklighet, det okufliga mod och den utomordentliga ihärdighet som Frankrikes täppra krigare ädagalägga uti den pågående striden: och hvarigenom de mer än upprätthöllit det af deras förfäder uti hundrade slagtningar förvärfvade rykte. Vi hafva ej heller med likgiltighet kunnat betrakta den hjertliga vänskap som lyckligtvis eger rum meilan Frankrikes och Englands för en gemensam sak kämpande härar, cch vi hoppas af bjertat, att de båda nationernas krigare äfven i framtiden skola kämpa för Frankrikes och Englands ära, säkerhet och välfärd samt för verldens fred och lycka. Vi hysa det föriroende; att för närvarande under ers majestäts och vär töga dro:tnings ledning skall bilda sig en samdrägt, som skall förena de bäda länderna med ett oupplösligt band af bjertlig och varaktig vän skap. Sire, vi äro genomträngda a det medvetande, att edra oaflåtli.a bemödanden samt den i ers majestäts råd herrskande vishet och kraft skänkt den af Försynen åt eder omvärdnad anförirodda mäktiga och högsinvade nations sanna intressen det välständ och den lycka, som ert land för närvarande i så rikt mätt åtnjuter, och vi våga förutsäga att ers majestät gonom tillvägabringandet af ett vänskapligt och innerligt umgänge mellan ers kejserliga majestät och Storbritanniens herrskarinna, valt detsäkraste medlet icke blott att befästa ett lyckligt och varaktigt förbund mellan de båda Jänderna, utan äfven att stödja Europas frihet och civilisation., heisaren svarzde med följande ord: