horsdagar. STOCKEOLM, den 27 April. Vi rekommendera till våra läsares gynnerliga uppmärksamhet följande oss benäget meddelade artikel rörande vårt försvarsväsende. Sambällskulturens allmänna fortskridande har gjort så utomordentliga fram steg att fordringarne å administrationens förutseende och omvårdnad äro nu mycket stegrade mot fordom. CARL AF FORSELL. Då troligen många i likhet med oss väntat och hoppats att Svenska Tidningen, som så manligt och frimodigt sade a, äfven skulle giga b, eller närmare detaljera bristerna och belysa orsakerna till det verkligen bedröfliga tillstånd hvaruti vårt krigsväsende, enligt dess ledande artikel för den 30 förra månaden, befinner sig; då emellertid, efter nära en månads tid, vår billiga förväntan i detta fall ännu förblifvit ouppfylld; då vi måste antaga, hvad tfven Svenska Tidningens envisa tystnad i trots af de varmaste uppmaningar gör mer än troligt, att nämde artikel icke egentligen tillkommit för att upplysa nationen om tillståndet inom, och man kunde äfven säga förvaltningen af, en af dees dyrbaraste och mest maktpåliggande inrättningar, dess krigsmakt, utan för att, på tt för nationens heder mindre sårande sätt än med bot om stryk, bereda ogs på att man fortfarande önskar uppehålla neutreliteten å tout prix — en beredelse som det dock varit ärligare att afgifva förlidne höst, inför den då församlade, om anzslag hårdt ansatta folkrepresentationen, än nu; — 8å torde det tillåtas oss, ehuru med ställningar och förhållanden inom krigsstyrelsen och krigsväsendet mindre bekanta än Svenska Tidningens redacteur en chef, men lika varmt ifrande för ett älskadt fosterlands förkofran i alla afseenden och uppehållandet af dess ära framförallt, att litet orda i detta ämne. Vi tro att vår krigsmakt och hela vårt krigsväsende, efter 40-årig fr-d och efter alla de oerhörda summor den och det under nämde tid slukat, ej äro i ett fullt nöjaktigt tillstånd; :men då vi tro det, då vi ej alldeles vilja, likt f. d. generalstabsofficern i dess till Aftonbladet insända uppsats Äro vi verkligen så eländigt rustade som Svenska Tidningen påstår f antaga. uppgifterna i: Svenska Tidningens ertikel för den 30 sistl. Mars i hvad de angå armån för motillförlitliga,, måste vi dock å det allvarligaste protestera mot den af Sv. idningen i ett par numror (45 och 66 för etta år) gjörda insinuationen, att representationens njugghet eller rent af snålhet, häruti af allmänna-meningen understödd och härör prisad af en mäktig men fåkunnig pressb, varit den egentliga orsaken till det mindre öjaktiga skick hvari vårt krigsväsende beinner sig. Ty kan nämde tidning väl påå, att ej de anslag, som under sednare årtionden af Ständerna beviljats till försvarsverkets behof, skulle kunnat äg:adkommit vida bättre och önskvärdare resultat, om de blifvit med mera urskiljning och mindre plane löst använda ? Frågan är pe sitt sätt redan af Sv. T. med nej besvarad genom den omnämnda artikeln för den 30 Mars, deruti hon sjelf jäfvar sina af oss nyss ur N:o 45 och 66 citerade meningar; — eller är det Sv. T. obekant huru ordreg och kontraordres inom ett visst departement brukat korssa hvarandra? T. ex. i dag bygges på en plats befästande, i morgon raseras det bygda eller lemnas handlöst åt förgängelsen; om våren sändas kanoner med lavettage ti!l bestyckande af en viss linie på en. viss fästniog — de uppställas; under eommaren komma ordres om deras nedtagande och förflyttande till en annan fast plats, belägen ungefär 80 sjömil derifrån; — orderna verkställas, men, -nnu några veckor, en ny ordres, och de komma åter. Vittoa väl dessa nu anförda exempel, som med otaliga andra skulle kunna ökas, om ett planmessigt ordnande af försvaret eller om urskiljning och sparsamhet vid användandet af de för detsamma beviljade medlen ? Man säger att vi behöfva det och det, t. ex. lostruktionekompanier för utbildande af vår stående armå.. Må vara; men vi fråga: Hvartill gagnade väl de instruktionsbataljoner som på 1830-talet lågo sammandragne vid Drottningbolm? Hvartill gagna alla halfmessyrer, så länge ej genomgripands reformer blifvit vidtagna med hela vår krigshär och hela vårt landtförsvar? Allt starkt, allt beståndande måste skapas inifrån och utåt, måste ega kärna innan skal: — först plan, sedan detaljer ! Om vi undantaga de under gednaste månaderna, eller till och med par åren, gjorda kompletteringar, iståndsättande och anskaffande af vapen. beklädnad, materiel och tross, tro vi oss dock kunna uten orättvisa säga, att hela vår långa fredsperiod framvisar en bedröflig tsfa, der uniformsförändringar, reglementsförändringar, obeg pliga bofordribgar och läger, i ordets ekettliga emärkelse förtjenande benämningen lustläger, alldeles upptaga