Aftonbladet – 26 april 1855, sida 2

Guizots tankar angående den närvarande krisen och de möjliga utsigterna till: dess lösning. Många ha ansett det hr Guizot gjort rätt så klokt uti att åt någon annan öfverlemna bestyret att presentera hr Ponsard. Den. brist som visat sig ha uppstått i 1854 års budget, och hvilken man befarar skall än ytterligare växa, har de sednare dagarne sysselsatt uppmärksamheten, men Frankrike synes i sanning outtömligt. Af den officiella redogörelsen för uppbörden, visar det sig, att inkomsten af de indirekta skatterna under första qvartalet 1855 med 11,506,000 fr. öfverstigit inkomsterna under första qvartalet 1853, och med 14,941,000 inkomsterna under samma tid 1854. En jemförelse af förhållandet med de direkta skatterna utfaller äfven till fördel för 2855: Sådana resultater måste anses ganska märkliga midt under alla de missöden som vi genomgått eller genomgå. Sanvingen kräfver emellertid att säga, det vissa delar, vissa ganska talrika klasser af vår befolkning ha att kämpa. med mycket lidande, med stora svårigheter. I Paris är det företrädesvis en bland dessa klasser hvars öde isynnerhet bedröfvar mig, och hvilken klass fortfarande lider förfärligt, nemligen artisternas och litteratörernas. Den nya tidningen Figaro tecknar på ett ganska träffande sätt skriftställarnes wärvarande belägenhet. Man omtalar,, säger Figaro,, att vid industripalatsets ingång skall inrättas ett vexelkontor för dem som icke hafva. småmynt, och man tillägger att ledningen af detta kontor skall anförtros åt en litteratör, men vi förstå icke hur han skall kunna gifva tillbaka på det första myntstycke som presenteras honom till vexling. Lagstiftande kåren har afslutat sin session, såsom vanligt utan allt buller. Bland dess arbeten under denna sammanvaro märker man några nyttiga lagar. Vissa delar af vår civiloch kriminallagstiftning ha blifvit obestridligen förbättrade. I afseende på de politiska lagar som kåren voterat, såsom t. ex. lagen om det nya. sättet för armens rekrytering m. fl., kan. endast tid och: erfarenhet gifva vid händen hvad de egentligen duga till: Våra lagstifrare, eller åtminstone några bland dem, hafva vid vissa tillfällen gifvit prof på sjelfständighet, hvilket föranleder Constitutionnel att falla i hänryckning öfver våra nu egande institutioners förtröfflighet. Fxpositionen sysscolsätter för öfrigt Paris jnähinde mer än allt annat. Expositionspalatset med dess efterhand tillkomna annexer: upptager icke mindre än -105,935 qvadratimetres, E v. s. 31 å 32 tusen qvadrat-metres mer in palatset i Hyde-park, men denna ofantliga byggnadsmassas sönderstyckning: 1 flera afdelningar beröfvar den mycket af dess stor: artade utseende som den i annat fall skulle ega. Ede spekulanter af alla slag, som expositionen framkallat, räkna på 5 å 6 millionei främlingar. Jag befarar det skall visa sig at man i många hänseenden missräknat sig. Jus genom att tala om det stora tillopp, som skall öfversvämma Paris och dess omgifningar, slutar man med att betydligt minska detsamma. Våra. landsortsboer börja hysa farhågor föl klla de faror för deras helsa och isynnerhet för deras börs, hvilka en dylik folkmassa kar medföra. i Den del af juryn som haft att medgifve eller vägra tillträde: för målareoch bildhug: garekonsternas alster har slutat sina arbeten Man talar icke om något annat än dess sträng: het mot den franska skolan, och ni inserlät att förbittringen måste vara stor hos alla konst: bärer som fått sina arbeten afvisade. Opar tiska domare säga, att devtill en del ocksi ha skäl till sin vrede. Huru härmed än mi förhålla sig, ett faktum är att mycken ovilj: råder i Paris mot den ifrågavarande juryn.