Aftonbladet – 26 april 1855, sida 1

. Svenska Skogshushållnings. Sällskapets nästa sammanträde kommer enligt dess beslut att hållas i Arboga den 1:sta nästkom. Juni, å Rådhuset derstädes, och inbjudes härmed en hvar som saken kan intressera. Sedan det vid förra sammankomsten uppställda utkastet, och vidsre derom izkomna förslag, till stadganden varit under öfserläggning, och stadganden för Sällskapet definitift blifvit antagna, komma följande inkomna frågor, så långt medhinnes, att afhandlas: 4:o På hvilket sätt gör man skogshetet minst skadligt för skogsväxten under nuvarande stängset-lagstiftning ? 2:0 Böra skogar före indelning till träkthuggning provisionelt behandlas, för att dertill beredas? 3:0o Hvadärverkanafsvedjande eller fallbrånning? 4:o Huru skall man åstadkomma, att skogsfrön af de vanligaste slag, såsom Tall, Gran och Björkfrön, blifva så allmänt samlade, att de beständigt finnas i handeln att tillgå ? 5:o Hvilken är den bästa kolningsmetoden, och hvilket är det ändamålsenligaste såttet för uppskattning af olika sorters kolmilor ? 6:0o Hura böra sådana trakter, synnerligast fall, som visa en serdeles benägenhet att öfverväxas med Asp, bebandlas ? 7:0 Är det i allmänhet skäl att söka motarbeta nyssnåmnda: trädslag ? 8:o Huru -.bör man förfara för att åter erhålla skog på sådana större trakter, som äro, vanligen till följd af öfta förnyad fållbränNing, -så utmagrade, att de endast bära ljung, och hvilket är i sådant fall det tjenligaste kultursåttet? -9:0 Hvilken omloppstid är den mest passande för högoch nederskog på olika sorters jordmån? 40:o När är lämpligaste tiden för afverkning af olika slags: skog, medoafseende på virkets största hållbarhet och motstånd mot röta? 41:o Huru släckas miler och hvilket är det lämpligaste sättet att påde orter, der milsläckning ej är bruklig, införa: densamma? , 492:o Har milors tätare eler glesare inresning verkligen inflytande på kolniegen, och hvad inflytande har den ? Ö 13:0 Vore ej lämpligt att på trycket utgifva-enkort och vepulår skrift; för: att upplysa.:isynnerbet allmogen; om skillnaden emellan och-följden af en. rationel ellef-en plaänlös öcHK förstörande skogshustållning ? 14:0 Hvilketär? största Hindret för införandet af en rationell skogsskötselrvidsenskilda skogar? 45:0 Äro alla mossar som kunna uttorkas, tjenliga fill skogsväxt? 46:0 Är det för detta ändamål nödvändigt och nyttigt att uttorka muessar till större djup, än bvartill trädens rötter kunna nedtränga, eller måste mossen grandtorkas? -47.0 Huru bör man tillvägagå för att med minsta kostnad vinna ändamålet — vattnets aftedande, och de ofruktbara mossarternas förvittring? 48:o Hvilka trädslag äro till såning eller plantering tjenligast på uttorkade mossar äf olika slag? 49:0 Finnes någon erfarenhet inom eler utemriket, som visar alt fordom efruktbhara mossar, som för et hundrade år sedan, eller längre tid tillbaka blifvit uttorkade, nu bära vacker och mogen skog af fura eller annat: trädslag ? 0:0o Kan svedjande under intet förhållande försvaras, äfven om antändningen sker med urskiljning och försigtighet, och endast när marken är så våt, alt jorden icke kan brinna utan endast mosse och ljung, samt tvistar:och risefter den fällde och bortfördesskogen? 21:5 Gifves det intet medel att göra de unga;plantorna osmakliga för kreaturen — någon föga kostsam och lätt användbar smörja, som icke hindradt plantornas växt; men som, lik den: hvarmed -vargar fördrifves, vore för kreaturen genom sin -Inkt eller smak vidrig, och hvarmed de unga plantornas toppar kunde vårtiden öfverstiykås? Svar:å ofvanstående frågor böra skriftligen, före sammankemsten, till. Ordföranden insändas. Westerås och Westsura den 26 Mars 1855. C. L. OBBARIUS, Ordförande. THEODOR ELFSTEDT, Sekreterare, Filos. Magister.