Aftonbladet – 25 april 1855, sida 3

högqvarterat; der det skall upprättas en stor depöt och önstation. yr Humlegärdsfrågan. I en artikel, som blifvit införd i Aftonbladet n:o 37 för den 14 Februari d, å., bar en imsändare under. rubriken Humlegården och Berzelii parkp berört en fråga, som safinerligen alltför nära sammanhänger med den om vår herrliga hufvudstads tidsenliga förskönandej att man ej åt densamma skulle lemna -e noggrannare uppmärksammande och på allt sätt ytterligare söka skärskåda densamma från ännu flera sidor. Utan att egentligen i plan hafva så mycket att tillägga ofvannämnde artikel, vilja vi dock i efterföljande uppsats bjuda till.att närmare utveckla och fullständigare motivera de förslag till hvilka mången kan komma, åtminstone i önskningsväg, tryggt öfverlemnande åt flertalet af de för saken. intresserade att öfverväga det af dessa förslag gagneliga, öch åt den eller dem, hvarpå utförandet beror, det, som af dessa förslag kan befinnas -utförbart. Vi skola här alldeles lemna ur sigte all hänsyftning på den s.k. Berzelii plan. Mycket vore visserligen att säga om dess ytterligare försköning, om passandeoch behöfliga byggnader o. s. v. Met allt detta måste vi uppskjuta till framdeles, då det blir tillfälle och behof att uttala. sig om det. samband, bvari Carl XIII:s torg , Berzelii plan och Humlegården böra stå til hvarandra. Börzelii plan är redan till.en del utlagd till hvad! den bör och kan blifva; Carl XIII:s torg vän-; tar ännu på sin byfsning, likasom Humlegår-! den. Men den sistnämnda väntar otåligast och mest behöfligt, och derför är det vi för denna gång vilja söka uppmärksamma dess: kraf pe medlen-till deras afhjelpånde: ! Vi måste döck först söka visa Hvad Hunilegården varit och nu är, derefter hvad den bör! blifva; och sist huru den kan blifva hvad man! önskar. ; I. Hvad Humlegården förr varit och nu är. Den första underrättelsen vi ega om denna plats är, att Gustaf II Adolph år 1619 lät här avlägga en hurlegård, hvars förste mästare tillika var bildsnidare och skulle lära trädgårdsdrängarne bildhuggeri. Den blef sedänunder drottning Christinås tid inrättad till em lustträdgård, i hvars midt hon lät uppresa ett öppet, sedermera tillbyggdt och bortfuskadt lusthus (den s.k. rotundan). Ett dylikt uppsäåttes ock af Carl XI:s gemål, Ulrica Eleonora, som under sin sjuklighet plägade hitresa med: de kungliga barnen. Först 1765 bö-jade densamma. inhägnas med en aldrig fullbordad stenmur. Och då de hushållsaktige Riksens Ständer funno att: denna -lustfrädgård (soni den redan i äldre Handlingar benämnes) ej räntade nog af sig, utan tvertom till sin stat och tillsyn fordrade ej obetydliga, utgifter, bortarrenderades den 1762 tillkonung: Adolph Fredrik, hvarefter dock Rikets Ständer 1765 anhöllo att detta arrende måtte försvinna. Sednare (1787) -uppläts Humlegården till den trogne spolismästaren Liljensparre, mot diverse vilkor, såsom att småningom anlägga en engelsk trädgård. Liljensparres arfvingar afträdde platsen slutligen till kronan, hvarefter general Cardell såsom fälttygmästare blef innehafvare deraf; och sedermera efter hans död nuvarande konungen. : Humlegården har således till sin upprin-nelse kungliga anor. Sverges förr. snillrikaste och: Sverges ädlaste. och kanske skönaste drottning har ej blott skänkt den sin uppmärksamhet, utan ock från ef del af Ladugårdsgärdet förvandlat den till en lustträdgård. Och Sverges n. Vv. Konung är det i sista hand, som omdanat Humlegården till hvad den nu är. Förr skildes parken itveniie. delar: genom ett staket; detta är nu bottaget. Förr vöro bär kåltäppör och potatesland upptagne för den tid, då enskild vinning häraf. skulle dragas. Nu äro de utlagda. Rotundan och de öfriga byggnaderna: hafva blifvit reparerade, och det helä-har vunnit en förbättring (läser man i Stockholms stads beskrifning), som under, sommarmånaderna gör denna park. till en af stadens skönaste promenader. ! ; Dock. — .låtom oss tillse, om dettä i sjelfva; verket är annat än ett beröm i officiel. stil,.. — Humlegården är ej mera en hvarken under Rikets, Ständers eller kunglighetens skydd: ställd. plats. eller inrättning; den har i sednare tiderna återigen blifvit en den-enskilda! nytta-användningens experimentalfält. ; Så vidt vi äro tillförlitligt underrättade, dis-. ponerag Humlegården -nuförtiden af H. K.! 4. Kronpringen, äfven i egeöskåp af generalfälttygmästare. General Wrede skall vara deti, som af H. K. H. fått sig. Humlegården! upplåten, ooh han berättas hafva i sin tar upplåtit den åt öfversten frikerre Åkerhielm, som i närmaste hand deraf. drager gagn ochi bruk, men i;sin ordning åter delvis densamma: utarrenderat, 14 mianov Humlegården är visserligen ej främst bland! -de-platser, som af Stockholmsboerna nu. för tiden äro särdeles allmäntbesökta, åtminstone för egeii skull; ja, detfihnes verkligen personer; tro .vi,, som. blifvit födda och tillbragt många, mångacår i Stockholm, hvilka aldrig betraktat Humlegården annorlunda, än att de möjligen ifrån Mosebacke sett topparne af de väldiga lindarne.der borta på Ladugårdslandet. I sednare? tider har dock Humlegården vunnit litet mera anseende och blifvit något talrikäre besökt; men det. är ej sig, sjelf,.den har att facka derför, utandirektör Andersson, som lockat den skådelystnä publiken till sin inom Humlegårdens, inhägnad uppbyggda sommarteatern ; och då.vi Verkligen med skäl kunna förmoda, att det finnes en och annan, som har bra litet reda på den lokal, hvarom här är fråga, så våga vi anse det ej alldeles öfverflödigt att med få drag teckna em körttopografi öfver Humlegården, sådan den nu är. Förden, somvandrar från Carl XII:s torg framåt den längre bort ej alldeles reguliert sköna Norrlandsgatan7oceh: viker af till höger på den lilla Bryggaregränden, ligger Humlegården till venster alldeles invid Södra Hutilegårdsgatan, som sträcker sig från det .s, k Träsket till Ladugårdslandstorg. På midten af den genom sin tuktade sandsten förr vackra mur, som-vid dema södra. sida ingärdar Hum